INSÄNDARE ”Nyanländ”. Det pratas så mycket om dessa människor. Glöm inte att bakom benämningen finns en person som har haft ett fungerande liv tills kriget eller liknande incidenter drabbade dem och de tvingades lämna sitt land och allt som det innebär. Bara det i sig är en enorm tragedi.

Jag hyser stor respekt och beundran för dem och är övertygad om, att med rätt stöd från vårt samhälle, kommer de att forma en väl fungerande tillvaro till sig själva och för samhället på sikt. Senare kan vi ta del av det goda de skapar.

Ge dem en chans, krångla inte till det, underlätta för dem som kommer till oss med akademiska utbildningar så att de inte väntar förgäves och tappar hoppet och fotfästet för då har vi skapat ett problem som slutligen drabbar oss alla.

Tro på deras styrkor, ordna så att de lär sig det svenska språket på ett korrekt sätt, tillåt ej att dessa personer utsätts för icke seriös undervisning för språket är det viktigaste verktyget de kommer att behöva för att bygga upp ett nytt liv.

Om det inte finns ett jobb, skaffa då praktikplatser så att de får träna språket och inte leva i utanförskap. Skapa förutsättningar inte frustration.

Sluta att använda dessa personer för att vinna politiska poäng, det är ovärdigt. Informera om vad som gäller för att vi alla ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Fega inte, våga vara tydlig, för om vi gör det visar vi att vi tror på att de klarar av att leva som vi gör, i ömsesidig respekt, något annat är inte välkommet. Då skapar vi inkludering.

Ner med begreppen ”vi och dem” Dags för att behandla dessa personer som jämlika; med samma krav och skyldigheter.