Vi behöver höghastighetståg

9 november 2016 04:00

Sverige har ett underdimensionerat järnvägssystem. Frågan är om man ska lappa och laga provisoriskt för 130 miljarder eller satsa på ett nytt, modernt system för höghastighetståg som kostar 230 miljarder. Vi tror att det bästa för Sverige är att satsa på nya stambanor för höghastighetståg, precis som gjorts med stor framgång i andra delar av Europa. Med den nya Fehmarn-Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland kommer Sverige närmare Europa.

En stor valfråga i USA är satsningar på offentliga investeringar i infrastruktur. Inte bara Clinton, utan även Trump vill ha det. I Financial Times sammanfattade nyligen Harvard-professorn Ken Rogoff denna utveckling med att det nu råder enighet bland ekonomer om behovet av lånefinansierade statliga investeringar i infrastruktur. Svenska ekonomer verkar inte hänga med i den senaste utvecklingen av ekonomisk vetenskap. I USA satsas i dag ca 2,5 procent av BNP per år på infrastrukturen. Så var det i Sverige på 60-talet. Men i dag uppgår investeringar i transportinfrastruktur till endast 1 procent av BNP. Svenskt Näringsliv talar om en infrastrukturskuld, det vill säga att Sverige under lång tid investerat för lite.

Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl för höghastighetsjärnväg bygger på orealistiska förutsättningar. I kalkylerna räknar man med en realränta på 3,5 procent. Aktuell nominell 30-års ränta ligger på 1 procent, vilket ger en negativ realränta givet inflationsmålet. En annan alltför konservativ förutsättning i Trafikverkets kalkylmodell är att projektet inte innebär ökad BNP, högre skattebas och mer intäkter till staten. Detta är menar vi en felaktig kalkylförutsättning som gör att ett lönsamt projekt framställs som olönsamt.

Näringslivets transportråd anser att höghastighetsbanorna ska finansieras i särskild ordning. Inget företag skulle komma på tanken att ta kostnaden för en investering löpande. Öresundsförbindelsen är ett exempel på lånefinansiering. Vi menar att i dagsläget med en låg svensk statsskuld och möjligheter att låna billigt på marknaden är det utmärkt tillfälle att göra offensiva investeringar som stimulerar tillväxt. En lånefinansiering till låg ränta ger ökad BNP och högre skatteintäkter, vilket innebär att statens skuldsaldo som andel av BNP inte ökar. Det är också den slutsats som IMF:s ekonomer dragit i ett flertal rapporter. Ett hållbart Sverige behöver satsningar på en ny generation järnväg.

Trafikverket har gjort en samlad effektbedömning och ser betydligt större nytta med att bygga höghastighetsjärnväg än alternativet att bygga ut befintliga stambanor. Det finns en svensk tradition att inte räkna med dynamiska effekter för att de är osäkra. Svelandsbanan tiodubblade antalet resenärer jämfört med prognoserna.

Ett hållbart Sverige bör innehålla mer järnväg för att möta klimatutmaningen. För att attrahera fler resenärer och mer gods måste punktlighet och leveranssäkerhet öka. Kraven på snabbhet, bekvämlighet och viljan att resa miljövänligt ökar. En ny generation järnväg kan klara ökat resande och minska behovet av väg- och flygtransporter. Nya stambanor ökar kapaciteten för gods och snabba transporter är en avgörande faktor för att skapa ekonomisk tillväxt.

Vi välkomnar att alla partier, utom SD, står bakom bygget av Ostlänken. Regeringens klara besked är att satsningen står på egna ben och kan byggas oberoende av teknikval för den fortsatta sträckningen efter Linköping. En byggstart 2017 är viktig för den samhällsomvandling som både Norrköping och Linköping står inför. För oss i Östergötland innebär detta att arbetsmarknadsregionen vidgas väsentligt. Stockholm och Mälardalen blir attraktiva för dagpendling. För Stockholmsregionen innebär det en avlastning. Vi vill också se bättre förbindelser söderut, till Jönköping och vidare ut till kontinenten. Sverige ligger perifert i Europa, vilket innebär en konkurrensnackdel som kan och bör kompenseras.

Infrastruktur

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!