Sverige står inför ett vägskäl. Vill vi nå våra högt uppsatta klimatmål och klara en ökad efterfrågan på transporter krävs mer politisk handlingskraft. Nu är det dags att investera i en ny stambana som knyter samman de större regionerna i Sverige. Annars riskerar brist på politisk handling att vi skapar kaos i transportsystemet och att Sverige inte når klimatmålen.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna genom 73-punktsavtalet utlovat att en ny stambana mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skall finansieras och byggas. En ny stambana ger våra företag bättre möjligheter att transportera sina varor till andra länder med gröna tåg och ger bättre förutsättningar för fler människor att ta tåget istället för bilen till jobbet. 

Med Liberalernas och Kristdemokraternas besked riskerar nu hela projektet att falla. Samtidigt har regeringen i praktiken redan påbörjat bygget av nya banor, genom att snart sätta spaden i marken för Ostlänken, och planera för sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm.

Frågan är då om det är Socialdemokraternas och Miljöpartiets avsikt att knyta ihop projekten till en sammankopplad bana där de stora nyttorna uppstår eller om de bara kommer att förbli regionalbanor. Kommer Tomas Eneroth, som ansvarig minister, klara av att leverera ett av regeringens allra tydligaste löften?

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och omfattande miljösatsningar görs både globalt och i vårt avlånga land. En central del i omställningen till ett mer hållbart samhälle handlar om våra transporter och behovet av att hitta långsiktigt hållbara lösningar. Transportsektorn står för cirka en tredjedel av landets utsläpp av växthusgaser. Förra året visade statistik från Trafikverket att transportsektorns klimatutsläpp dessvärre ökar snarare än minskar.

Riksdag och regering har högt uppsatta mål om att minska klimatutsläppen med 70 procent från 2010 fram till 2030. Ska klimatmålet uppfyllas krävs det att utsläppen minskar med åtta procent per år, vilket aldrig någonsin har skett tidigare. För att nå målen krävs därför en effektiv omställning av landets transporter. Samtidigt kommer samhällets transportbehov att öka, vilket gör att vi är i behov av mer kapacitet. Det är därför avgörande att vi investerar i den infrastruktur som påverkar miljön minst negativt. 

Enligt Trafikverkets ursprungliga beräkningar kommer de koldioxidutsläpp som uppstår under byggtiden ta cirka 27 år att tjäna in. En mer optimistisk prognos från KTH talar om 5 år. Sett till att en ny stambana har en livstid på minst 100 år så är bedömningen tydlig, detta är en god investering som skapar betydande klimatnyttor i många år. 

En ny modern järnväg bidrar inte bara till att minska transportsektorns utsläpp. Järnvägen är dessutom avsevärt mer kapacitets- och energieffektiv än både flyg och vägtrafik, och det faktumet gäller även efter en elektrifiering av nämnda trafikslag. 

Men svensk järnväg har nått sitt kapacitetstak och behöver byggas ut. En utbyggnad av kapaciteten skapar förutsättningar för framtida ekonomisk tillväxt genom förbättrade möjligheter för våra exportföretag att transportera gods till och från sina kunder i hela världen. Med snabbare restider blir också avstånden mellan städer och regioner mindre, vilket skapar förutsättningar för ökad regional utveckling. 

Vårt samhälle, klimatet och infrastrukturen kräver mer politisk verkstad och beslutsamhet för att ställa om transportsektorn. Järnvägens roll är fullkomligt avgörande för att klara behovet av mer transporter samtidigt som vi måste sänka transportsektorns utsläpp för att uppfylla de klimatmål som eftersträvas både nationellt och globalt. Sverige kan inte vänta. Nu måste politikerna agera.

Pia Lagerlöf, generalsekreterare Swedtrain
Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna