Det övergripande målet är att män och kvinnor ska ha samma makt att forma sina liv. Det är bara att konstatera, att så inte är fallet. Jämställdhetspolitiken har alltid dansat tango, ett steg framåt och två steg bakåt.
Just nu upplever jag att vi har en backlash. Visst har löneskillnaderna minskat något och fler pappor tar ut föräldraledighet, men det är långt från jämställt. Vi har haft metoo, som avslöjat strukturer i arbetsliv och andra miljöer, som vi inte trodde fanns. Men har förhållandena förbättrats? Jag har då inte sett så mycket av det. Några riktiga otäcka typer sitter visserligen och skakar galler, men strukturerna verkar stå fast.
En annan viktig backlash, som är global, är abortmotståndet. USA och Polen är exempel på länder där detta motstånd har vunnit mark. Här i Sverige har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna diskuterat förändringar i lagen om fri abort, även om de snabbt insett att det inte är ett bra koncept att vinna val på.
Pensionerna är riktigt usla ur jämställhetssynpunkt. Allt fler kvinnor är fattigpensionärer eller riskerar att bli. Tre av fyra av de 600 000 som får garantipension, den allra lägsta pension som går att få, är kvinnor. Regeringen har lovat att höja pensionerna och höjningen kommer i september. Den blir mellan 1-600 kronor. Ett fåtal kommer att få maxbeloppet. Fortfarande är pensionerna mer beskattade än lönerna trots löften.
Ett exempel på hur låga pensionerna är för kvinnor även om de har arbetat hela sitt liv är Gunnel, som Aftonbladet berättade om den 23 februari. Hon har yrkesarbetat i 45 år och nu får hon en pension på 8000 kr i månaden. Äldreboendet där hon bor kostar 12 000 kronor. Hon fick 39 kronor mer i pension vid årsskiftet.
Jag önskar att fler av Sveriges kvinnor säger ifrån och slutar vara snälla och fogliga. Våra pensionärsföreningar behöver säga ifrån på skarpen. Nästa år är det val och då kommer det nog att bli en kamp om rösterna. Pensionsgruppen, som sitter och diskuterar pensionerna, måste berätta om vad de talar om i gruppen. Det är odemokratiskt, att denna grupp sitter och diskuterar utan insyn eller allmän debatt.