Ovisst om knypplingens framtid

- Vi står inte på ruinens brant utan har tvärtom lyckats få bukt med tidigare underskott, säger ordföranden i den ideella föreningen Ingegerd Ekberg till NT. Svenska spetsar är på rätt väg och kommer i sommar att arrangera inte mindre än nio sommarkurser. Hon tycker situationen för knypplingen är ljusare än för några år sedan.
Yvonne Andersson, som är forskare i pedagogik vid Linköpings universitet och utrett folkbildningsverksamheten, är däremot oroad.

<span class="mr">Kunskapen försvinner
</span>Kunnandet inom knypplingen börjar försvinna och staten ger inga basresurser för att utbilda lärare. Det krävs ekonomiska medel för utbilda och utveckla personal för framtida behov - annars kan Svenska spetsar inte uppehålla sin verksamhet.
Hon ledde föreningens årsmöte i lördags och hävdade att knyppelkurserna går med underskott.
- Det är jättefarligt att utmåla oss som en krisbransch, säger Ingegerd Ekberg. Men syftet är att värna kulturarvetet och det är vällovligt.

<span class="mr">Rädda hemslöjden
</span>Yvonne Andersson är riksdagsledamot för kristdemokraterna och vill "rädda hemslöjden". Hantverk är ingen sysselsättning som kan effektiviseras, säger hon. Hantverk kräver tid och noggrannhet. Produkterna blir sällan ekonomiskt lönsamma. Deras värde måste mätas med andra mått.
- Knyppling har under flera århundraden bedrivits som hemslöjd i vårt land med särskild förankring i Östergötland och jag vill självfallet värna min valkrets. Det finns 300 hantverk som inte har någon utbildning.
- Det är ett smalt hantverk. Men visst har vi jobb, säger konsulenten Birgitta Hägermark, som vikarierar sedan ett halvår och egentligen är civilekonom. Under sportlovet hade vi till exempel knyppling för barn i Linköping.

Kristdemokraten Yvonne Andersson vill rädda knypplingen i Östergötland. Men enligt Svenska spetsars ledning går verksamheten bättre än på länge.