När Grundlagsutredningen i går presenterade sin slutrapport, var det viktigaste förslaget egentligen ett nederlag. De borgerliga partierna och miljöpartiet fick nämligen aldrig med sig socialdemokraterna (eller vänsterpartiet) på att införa en författningsdomstol. Motståndet avspeglar en, om uttrycket tillåts, lätt totalitär uppfattning om politik. Visserligen ska full demokrati råda, men de valda ska kunna göra nästan vad de vill. Ingen ska kunna överpröva politiken, inte ens om politikerna "justerar" själva regelverket. Inte för inte avspeglar detta en socialistisk kungstanke, där inget större utrymme för maktdelning återstår. I många andra länder är ett sant oberoende domstolsväsende en självklarhet - domstolarna är ju, jämte lagstiftande (parlament) och verkställande (regering) den tredje statsmakten. I Sverige glöms detta ofta bort och vissa tror att det är medierna som är den tredje statsmakten... Hade de borgerliga partierna och miljöpartiet agerat efter socialistiska principer kunde de naturligtvis kört över minoriteten i Grundlagsutredningen. Men nu eftersträvar dessa fem partier konsensus och därför har man sträckt sig långt för att åtminstone få med socialdemokraterna på tåget. Kompromissen innebär alltså att Grundlagsutredningen inte föreslår införande av författningsdomstol. Däremot ska dagens domstolar stärkas. Regeringens enväldiga tillsättning av domare i Högsta domstolen och regeringsrätten ska också brytas upp. För gemene man kommer skillnaderna i vardagen kanske att märkas mest vid val. Utredningen föreslår bland annat att riksdagsval ska hållas andra, i stället för tredje, söndagen i september och att personvalet stärks. Det ska inte krävas lika många kryss som tidigare för att ta sig förbi ett partis ordinarie lista. Någon åtskild valdag mellan riksdags- och kommunalval blir det tyvärr inte, däremot ska det bli något lättare att genomdriva kommunala (rådgivande) folkomröstningar. Det kommunala självstyret ska förtydligas och dessutom ska det gå att hålla så kallat extraval, det vill säga nyval, också i kommuner. I dag kan kommuner plågas av fyra år med hopplös parlamentarisk situation. Det flesta av Grundlagsutredningens förslag är välkomna förändringar och bör gå igenom i riksdagen. Möjligen kan man fråga sig vad den kommunala skatteutjämningen har i en grundlag att göra. Risken är väl att Grundlagsutredningens rapport nu försvinner i julhandeln, även om denna handel i finanskrisens spår kanske blir lite magrare än eljest. Rapporten förtjänar ett bättre öde. Grundlagen är själva grunden för vårt folkstyre och under Per Unckels ledning har ett gediget arbete genomförts.