Grundstenen för svensk demokrati

Grundlagsutredningen har minst fyra kvarvarande frågor att enas kring. Inställning ett allt duger som det är håller inte.

Norrköping2008-10-06 00:18
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Grundlagsutredningen som arbetat med förslag till en ny Regeringsform sedan 2004 och fick därmed uppdraget av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Sett i utredningens uppgifter och hur arbetet fortskridit kan det för stunden se märkligt ut att ett parti som inte vill förändra något sjösätter en så tung utredning. Samtidigt är behovet av en modern och verklighetsanpassad grundlag skriande. Den parlamentariska utredningen har hittills kommit överens om att det ska bli enklare att genomföra kommunala folkomröstningar. Om tio procent av medborgarna vill ha en folkomröstning ska det krävas att två tredjedelar av fullmäktige säger nej för att den inte ska genomföras. I dag krävs bara enkel majoritet för att avslå en sådan begäran. I ett par vitala frågor lär utredningen inte komma fram till ett positivt gemensamt beslut. I alla fallen är det socialdemokraterna (ibland i sällskap, men oftast ensamt) som ställer sig på tvären. Till exempel anser inte socialdemokratern att det är rätt att en regering avgår efter ett val, resultatet kan förvisso vara att samma konstellation får förnyat förtroende. Dock är det rimligt att en regering formellt avgår innan en ny mandatperiod tar sin början. En annan vital fråga som socialdemokraterna ser ut att blockera totalt är frågan om skilda valdagar för stat och kommun. Av oklar anledning anser uppenbarligen socialdemokratern att det på något sätt vore negativt om väljarna fick större möjligheter att reflektera över den vardagsnära politikens verkningar innan de ger sin röst till ett parti. Dagens system med tre val samma dag gör allt för ofta att rikspolitikens massivitet skuggar den lokala floran på ett negativt sätt. Den politik som ligger väljarna närmast förtjänar en egen valdag. Likaså vill en majoritet i utredningen slopa spärrarna för personval och lämna över valsedelns slutgiltiga sammansättning helt till väljarna. Den makten vill partier på vänsterflanken inte lämna ifrån sig ännu, men en justering i regelverket är tänkt att göra det enklare för folkvalda att bli inkryssade. Den sista och viktigaste frågan är den om en svensk författningsdomstol enligt internationellt snitt. En domstol som ser till att riskdagens nya lagar följer grundlagen och inte bryter mot de rättigheter medborgarna redan har. FRA-lagen hade exempelvis säkert fått en intressant prövning i en författningsdomstol. Socialdemokraterna är dock emot och som det ser ut nu kan det i bästa fall blir att dagens domstolar får en utökad möjlighet till prövning. Ett utfall som inte duger. Regeringsformen behöver en översyn. Socialdemokraternas "utredning" har intressanta förslag, men Mona Sahlins maktparti bromsar hellre än låter makt och inflytande flytta från partihögkvarteret. Hur länge förväntas väljarna acceptera att ett parti blockerar utvecklingen?
Läs mer om