Då hade den moderatledda majoriteten röstat igenom två betänkanden. Det ena som möjliggör avdrag för hushållsnära tjänster och det andra som bland annat drar åt snaran runt de arbetslösas hals ytterligare.
Det var moderaten från Ängelholm, Hans Wallmark, som hänförde trupperna. Wallmark var den som fick flera andra ledamöter att applådera efter omröstningen. Ja, tro mig, applådera!
Jag förstår Wallmarks glädje. Han kan nu åka hem till sina grannar i villaghettot och berätta hur mycket mer pengar de nu får över när de anställer någon som tar hand om barnen, maten och smutstvätten. Men det är värre än så.
Regeringens förslag innebär även att den som har ett sommarhus vid Medelhavet kan få göra stora avdrag för tjänster som trädgårdsskötsel, städning och matlagning som man betalat och konsumerat utomlands.
Från halvårsskiftet blir det alltså fritt fram att göra avdrag för hushållstjänster man köpt utanför Sverige. De som har råd med en alpstuga i Österrike, en lägenhet på spanska solkusten eller ett sommarhus på Franska Rivieran kan alltså göra avdrag för sina utlägg för matlagning, städning och trädgårdsarbeten i sin utländska fastighet.
Det ger knappast några nya jobb i Sverige men kan ge en familj med tre personer över 18 år upp till 150000 kronor i sänkt skatt årligen.
Anders Borgs system är dessutom uppbyggt på avdragsnivåer som vida överstiger de som finns
i andra länder i Europa. Taket för det svenska avdraget är exempelvis mer än dubbelt så högt som i Finland och Belgien.
Det innebär att en familj som den ovan får ut maximal effekt av skatteavdraget om man köper tjänster för 300000 kronor per år, en summa som mer än väl motsvarar en normal heltidslön i Sverige. Samtidigt blir den som bara har råd att köpa den här typen av tjänster vid något enstaka tillfälle helt utan avdrag.
Nej, nej, jag har inget emot den typen av arbete eller de som arbetar med dessa arbetsuppgifter. Tvärtom är barnpassning och hushållsarbete viktiga delar att klara för att få livet att gå ihop. Men politik handlar också om prioriteringar.
Då ska ni veta att den moderatledda regeringens hushållsavdrag kostar vår gemensamma kassa lika mycket som cirka 4000 fler anställda i förskolan eller i äldreomsorgen.
Vid samma omröstning röstade högermajoriteten igenom flera förslag som drar åt snaran runt de arbetslösas hals ytterligare. Wallmark och hans vänner tog då exempelvis bort den så kallade 100-dagarsregeln, liksom möjligheten till en förlängd ersättningsperiod.
Det innebär att den som är nyutexaminerad från byggprogrammet på gymnasiet eller som lärare från lärarhögskolan måste börja söka alla lediga arbeten från den första dagen på sin arbetslöshet.
Det innebär att en mamma eller pappa, med flera småbarn, exempelvis bosatt i glesbygden
i Norrbotten är - från den första dagen - skyldig att söka lediga jobb i Skåne. Detta främjar inte jämställdheten i hemmet och det gemensamma ansvaret för barnen.
Än svårare blir det för de barn som har skilda föräldrar där den ene blir arbetslös och tvingas flytta från den gemensamma bostadsorten med detsamma. Nu ska dessutom beräkningen av ersättningsdagar inom arbetslöshetsförsäkringen samordnas med de dagar då en sökande får aktivitetsstöd.
Efter 300 dagar i arbetslöshet eller åtgärder är det kört, då är det 65 procents ersättning som gäller. Något som i praktiken kommer att pressa folk ner till en lägre a-kassa snabbare!
För mig blev denna votering och Wallmarks agerande så tydligt. Den synliggjorde en klassisk konfliktlinje som har löpt som en röd tråd genom svensk nutidshistoria mellan höger och vänster, mellan överheten och vanligt folk.
Nu klappar högern och överheten återigen
i Sverige när de ger mer till dem som redan har mycket. Nu är det för billigare städhjälp för de som har mycket, samtidigt som snaran kring de arbetslösas hals dras åt ytterligare. Allt det där nyset om ett nytt arbetarparti är sedan länge bortblåst!