DEBATT: Integration - en kommunal fråga

För cirka 20 år sedan fick jag möjlighet att lära mig svenska språket. Då fick jag höra att språket var nyckeln i lärandet av det svenska samhället. Språkkunskaper var ett måste om man hade planen att arbeta eller studera och leva i Sverige. Myndigheterna, kommuner, arbetsförmedlingen med mera skulle upprätta en plan för mig och jag skulle bara följa den planen och lyckas. Så blev det inte. Jag fick förkasta den planen och skapa min egen plan. Min plan gjorde jag utifrån min övertygelse om att för att komma in i det nya landet, Sverige, och hitta min plats i samhället, var som att föra ett krig. Och kriget behövs än i dag.Jag erkänner att det är en viktig sak att kunna språket och jag uppmuntrar invandrare att inte missa möjligheten att lära sig språket, vilket kan underlätta mycket i deras vardag. Jag vet att många har lärt eller lär sig svenska. Men när jag ser att man fortsätter använda "att kunna språket" som argument för att underskatta och ifrågasätta invandrarnas kompetens håller jag inte längre med om ett sådant argument.Till Norrköpings kommun har de senaste åren kommit många nya invånare med utländsk bakgrund. Trots att de är kunniga människor i många arbetsområden har tre fjärdedelar av dem inte jobb med lön. I kommunen och hos dess kommunala inrättningar, företag, organisationer och föreningar med mera är det svårt att komma in
i gemenskapen och få utrymme. Speciellt om man är invandrare. Invandrare exkluderas i rekryteringsprocesser eller nekas jobb på arbetsplatser, diskrimineras och missgynnas i många olika hänseenden.Norrköping har en kultur, inte minst inom arbetsmarknaden, där erfarenhet sällan värderas efter förtjänst. När en invandrare söker jobb, så börjar man direkt spekulera varifrån han/hon kommer, hur han/hon ser ut och hur mycket han/hon kan passa in i sammanhanget. När någon vill engagera sig i det fortsatta byggandet av Sverige, så är ofta attityden avvaktande och präglas av hur han/hon kan begränsas. Att många invandrare diskrimineras till exempel på bostadsmarknaden är ett annat exempel på det här. Trots alliansregeringens nya satsningar för jobb och integration för invandrare blockeras dessa åtgärder av negativa attityder i samhället. Även lagstiftningskraften mot olämpliga handlingar och diskriminering har inte visat sig förändra de som exkluderar invandrare. Vad är Norrköpings kommuns integrationspolitik? Norrköpings kommun saknar effektiv och substantiell integrationspolitik. Jag har den senaste tiden närvarat vid kommunens fullmäktigesammanträden för att lyssna på politik och debatt. Min egen värdering av dessa debatter gör att jag nu uppmuntrar Norrköpingsborna att kräva en tydligare integrationspolitik i kommunen. Dessutom vill jag gärna se att integrationsfrågorna blir en kommunal angelägenhet. Varje kommunen bör ha en egen integrationspolitik som gagnar integrationen av sina medborgare.Jag har i många år jobbat emot diskriminering. Orsaken är att jag tycker att människor ska värderas efter vad man gör och vad man kan, inte efter grupptillhörighet. Jag tycker alltså, att det är dags for en attitydförändring i Norrköping. Det är absurt att Norrköping år 2008 har outnyttjade mänskliga resurser som tvingas leva med socialbidrag, går runt frustrerade och utan meningsfull sysselsättning. Trots att det varit politiska diskussioner i många år om deras svåra situation.Att alliansregeringen nu satsar för denna medborgargrupp är bra. Men att socialdemokraterna och dess vänsterkoalition i Norrköping inte åtgärdade problemet, och fortfarande saknar planer att åtgärda det är ett svek. Folkpartiet i Norrköping vill se fler invandrare på arbetsplatser, i organisationer och föreningar belägna i Norrköping. Vi kräver en attitydförändring hos arbetsgivarna och andra ledare i organisationer och föreningar. Vi vill se den verkliga mångfalden i vår kommun.

Debatt: Integration - en kommunal fråga

Norrköpings kommun saknar effektiv och substantiell integrationspolitik, skriver José Kimenga (fp), jurist och ersättare i riksdagen.