IFK Norrköping har sålt spelare på löpande band de senaste åren.
Christoffer Nyman, Emir Kujovic, Alexander Fransson och ArnórIngviTraustason är alla exempel som glänst i allsvenskan, lyft "Peking" till ett topplag och lämnat för utlandet.
Det finns en annan likhet – problemet att lyckas ta karriären vidare på ett lyckat sätt.
Sportens sammanställning (se faktarutan) visar att de flyttade IFK-stjärnorna har svårt att platsa.
Att det till största delen handlar om en vardag på bänken.
Stefan Hellberg som jobbat nära IFK-exporterna och med mängder av erfarenhet som ledare har reflekterat över hur svårt det är att acklimatisera sig i ett annat land och i en annan liga.
– Någonstans är det en oerhörd konkurrens där ute. Det är väl också vikten av att verkligen välja rätt lag. Det kan spelarna svara bättre på men det är en tuffare miljö. Att armbåga sig fram. Det är ingen erfarenhet jag har men jag kan tänka mig det, säger Hellberg.
Och menar att det inte är en unik företeelse för IFK Norrköpings ex-stjärnor.
Generellt är det ett svårt kliv att ta. Det är många som hamnar på bänken och kör fast utomlands.
– Om man skulle se de som lämnat AIK och Malmö. Jag kan tänka mig att det är ett liknande antal spelare under den här perioden. Det är så många så man inte kan säga att det är en tillfällighet, fortsätter Stefan Hellberg.
Har spelarna för bråttom i väg?
– Det är inte alltid man får välja förening. Du som journalist eller vem som helst – om du får fem-sex gånger så mycket betalt och vet att du kan komma hem till allsvenskan så är det svårt att säga att du ska vänta. Vilken person i en annan roll skulle välja det idag? Det går inte att vara kritisk. Är du bäst här bör du ta nästa steg för att spänna bågen ytterligare. Du kanske inte blir så mycket bättre här innan du kliver iväg.
– Det är bara att konstatera att konkurrensen är oerhörd tuff. Men det är väldigt svårt att säga att någon gör fel eller rätt. Det är ett personligt ställningstagande som är svårt att ha åsikter om i och med att det gäller så oerhört mycket i ditt liv runt ekonomin. Det måste man ha respekt för.
Mattias Florén hade en lång och framgångsrik sejour i Groningen. 2001 lämnade han IFK Norrköping och återvände hem till Sverige igen (Elfsborg) 2007.
– Jag gjorde nästan 160 ligamatcher. Jag tror att det kan vara ett uppvaknande, på gott och ont, när man kommer ut. Det är ett annat klimat. En stor omställning. Sedan vet jag inte om killarna som varit i IFK upplevt det så men det är helt klart en annan nivå utanför Östgötaporten, menar "Florre".
Är du förvånad att så få lyckas?
– Många av de som lämnat var bäst i Sverige på sin position. Man kan inte kritisera att det var för tidigt eller fel att flytta. Det är spelare som var dominanta i Sverige. Jag kan aldrig ha åsikter på att de gick när de gick. Vi har sålt spelare till väldigt fina föreningar. Det är något att vara stolt över, tycker Florén.
Stefan Hellberg har aldrig försökt bromsa en spelare med ett utlandskontrakt.
Han tar Christoffer Nyman som exempel.
– Hade inte "Totte" gått hade han ångrat ihjäl sig. Han och jag hade varit i samma omklädningsrum i tio år. Telo (Christopher) med. Förr kunde man vara i samma rum i 20 år. När vi hade varit uppe och vunnit guldet och åkte ur Champions League-kvalet – att inte prova då det kanske hade gjort att man dött lite här hemma. Han hade ångrat sig om man han inte gjort det. Han får träna med bra spelare. Det är klart att en spelare som "Tess" (TesfaldetTekie), han kanske gick lite tidigt men med tanke på hans bakgrund – att få den chansen. Det är svårt att säga nej. Och jag tycker han ser bra ut nu i Östersund och har möjligheten att komma tillbaka.