2010 är året Jocke Kjellbom sent lär glömma. SM-guld, seger i den baltiska ligans andradivision - och en höst där han bara blivit bättre och bättre.
Nu kommer en belöning till.
31-åringen från Sundsvall är årets vinnare av NT-guldet.
- Tack. Det är jätteroligt med priser, säger han efter träningspasset i Stadium Arena.
Han slår sig ner i en soffa intill restaurangen innan han fortsätter. Och sätter direkt ord på vad som gör Dolphins så bra just nu.
Här är ingen större än laget.
Gruppen före individen.
Klart inte Kjellbom kan ta åt sig äran själv - ens för ett pris ämnat för honom själv.
- Jag ser det framför allt som ett bevis på att vi gjort något bra som lag. Basket är en lagsport och här går det inte att tänka för mycket på sig själv. Jag har aldrig spelat i ett så bra lag som det här förut. Det finns alltid spelare som kan avgöra matcher, säger han.
- Tidigare har man alltid haft större press på sig, vi har varit tre-fyra spelare som måste fungera. Om det inte funkat för någon av dem har det inte gått att vinna. Så är det inte här.
Men du är aldrig skadad och det känns som du alltid levererar...
Jocke ler.
- Det har gått bra. Men ska vi spela 100-tals matcher den här säsongen kommer nog jag också ha en svacka i ett par matcher.
Listan på NT-guldvinnare är en imponerande samling personer som på ett eller annat sätt gjort ett stort och viktigt avtryck i Norrköpings idrottshistoria.
1942 fick simmaren Björn Borg det första guldet.
Senast en spelare i Dolphins herrlag fick priset var 1998.
Då hette pristagaren David Bergström.
"Nästan en perfekt säsong"
Nu hamnar Jocke Kjellbom på samma lista med starka idrottsnamn. Efter ett år som haft det mesta var det knappast ett svårt val. Centern var - lagidrott eller ej - nyckelspelaren i det Dolphins som gått framåt på alla håll under året som gått.
- Vi hade nästan en perfekt säsong ifjol. Skönt att vi kunde vinna det där guldet också eftersom vi missade det året innan. Jag har varit i två finaler förut, nu fick jag äntligen ta SM-guldet, säger Jocke i soffan med bra utsikt över arenan.
Ditt bästa år?
- Det har det varit. Och det känns som jag blivit ännu bättre under sommaren, det har hänt något där. Jag jobbar extra med Paul (Burke, assisterande tränare) så mycket jag hinner. Jag känner fortfarande att jag har några år kvar där jag kan utvecklas ännu mer.
Du ångrar inte flytten till Norrköping direkt?
- Nej. Jag kände att jag hade fastnat lite i den svenska serielunken. Jag behövde den här erfarenheten, det är mycket roligare att spela internationellt. Det blir ett annat spel och jag hoppas fler svenska lag kan komma ut och spela så vi får upp nivån i den svenska ligan också. Ibland känns det som man måste gå lite på halvfart i Sverige för att inte bli utfoulad.
Som en målvakt
Med sina 2,13 meter är han i år den näst längsta spelaren i den svenska ligan.
Efter en kvartsfinal i Borås i våras sa hemmalagets Henrik Carlsson att det var som om Dolphins hade en "målvakt under korgarna" när han stångats förgäves med Jocke Kjellbom.
Problemet har varit mer på bredden.
Kjellbom har hört det.
Att han skulle vara för tunn för att lyckas internationellt. Han har bevisat motsatsen den här hösten när Dolphins gått vidare i Euro Challenge.
- Det skulle inte göra något om jag la på mig fem-tio kilo, men jag har andra egenskaper istället. Jag vill inte tappa min rörlighet. Samtidigt är det svårt att jobba på det när vi spelar matcher hela tiden. Man springer bort det på planen, säger han om möjligheterna att bygga upp sig i gymmet.
I somras skrev Kjellbom nytt kontrakt över tre år med Dolphins. Ett med klausuler varje sommar om det dyker upp ett intressant bud från en utländsk proffsklubb.
Men det är långt ifrån säkert att 31-åringen lämnar tryggheten.
Det beror på vad som dyker upp.
- Vi spelar på en bra nivå här redan nu. Det ska funka socialt och man vill ju ha speltid också. Det enda som skiljer är pengarna, att man kan få tre-fyra gånger så mycket om man får chansen i en bra klubb utomlands. Dyker en sådan chans upp vill jag kanske ha den erfarenheten. Jag vet att jag alltid kan komma tillbaka hem om det inte skulle fungera.
Men det är inte någon håla i Ukraina i så fall?
- Nej, då ska det vara i någon av de större ligorna. Om jag hade varit 20-21 hade man kanske kunnat chansa med något, men nu ska flickvännen trivas också.
Började spela sent
Det är en balansgång med andra ord, för spelaren som började spela basket först i 20-årsåldern.
Innan dess var det tennis, ishockey, fotboll och främst bordtennis som var Kjellboms sporter.
- Jag växte väldigt mycket under sista året på gymnasiet. En kompis pappa (Lee Baldwin) frågade om jag inte skulle komma och testa med hans division II-lag (Sundsvall Oaks). Det var något nytt och jag gillade det. Sedan fick jag ett stipendium i USA, det gick fort.
Nu lever han för basketen.
Och för Dolphins.
Nästan hela tiden.
Vad ska vi vänta oss av våren?
- Naturligtvis ska vi försvara SM-guldet. Och göra så bra ifrån oss som möjligt i Euro Challenge och den baltiska ligan.
Ni är inte nöjda bara för att ni vann i Liège och tog er vidare i Europa?
- Nej, det var kul. Men det går inte att säga så mycket om hur stort det var nu. Vi har inte gjort jobbet färdigt än, det är fortfarande nya matcher kvar att spela. Njuta får vi göra efteråt.
Då kanske det är enklare att njuta av NT-guldet.
Det jobbet har Jocke Kjellbom gjort klart.
Redan nu.