Buckliga plåtar, trasiga drivknutar, punkterade däck och fälgkörning ända in i mål.
Det gäller att prestera som bäst med hjälp av bilens sista flämtande krafter i folkrace.
På sprintracet i Eliantorp kunde Andreas Nilsson och Daniel Håkansson turades om att köra startfältets enda Suzuki.
– Jag fattar inte varför han gillar den. Den är tungstyrd och jäkligt svårkörd. Helt oduglig, sa Andreas om Daniels favoritbil samtidigt som kollegan hade lämnat duons depå.
Bilen lanserades med slogan "Spar dyra busspengar". Mellan 2004–2008 tävlade Daniel med sitt första japanska folkraceobjekt. Den andra Suzukin har blivit en minst lika lång och seglivad succé för söderköpingskillen som styr för MK Ramunder.
– Den är tydligen inte så populär, det finns inte mycket reservdelar och sånt, sa Daniel med ett leende då han förklarade varför han aldrig förlorat sin framgångsbil på auktionerna efter loppen.
Daniel vet varför han gillar sin trögstyrda minibil. 110 hästkrafter som ska förflytta 650 kilo plåt ger bra viktfördelning per hästkraft.
– Jag gillar sprintloppen. Det är mer upp till mig själv hur det går. Det kommer ingen som knuffar undan en från sidan i onödan. Går det dåligt har jag bara mig själv att skylla, sa Daniel som låg tvåa efter två av tre körda heat.
I ledning inför det sista heatet och slutlig vinnare i den framhjulsdrivna klassen var 29-årige Martin Stigh, Finspångs MS. Familjen Stigh delade på en äldre Peugeot, Martin, morbror Peter och pappa Conny.
– Vi byggde den här i vintras, det är andra tävlingen med den, sa Martin som trivdes bäst med bilen på sin hemmabana.
– Det är en klar fördel att köra här, jag spenderar en hel del tid här, sa han i solskenet som var skönt mellan heaten men gav störst hetta under plåten.
– Det känns inne i kupén.
Den här helgen kunde han gasa utan att bilen rasade.
Förstaplatsen gav nya cuppoäng, tätt följd av totalledaren före helgen, Daniel Håkansson som till slut blev tvåa med sitt lite rakare japanska vägval.
– Jag kommer köra två cuper den här säsongen, det blir både folkrace och sprint, sa Martin som kan bli en stark utmanare till Daniel om den totala sprinttiteln.
I damklassen hade 18-åriga Moa Malmgren ett lyckat andra heat. I ledning med en knapp hundradel. Då gjorde det inte så mycket att den gamla Volvon krånglat i stort sett hela tävlingen.
– Det är första säsongen jag kör i damklassen. Första året jag tävlade jag i stort sett varje helg, i alla fall kändes det som så, sa hon och log i solgasset.
Att tävla individuellt på tid i sprinten hade hon inte så mycket erfarenhet av.
– Riktigt folkrace är roligare. Det blir mer strid, mer adrenalin som gör att det blir lättare. Jag blir mer triggad att köra fortare. Här tittar man mest på sin tid efteråt och kännar att tusan, jag skulle kört lite snabbare där, sa Moa som pluggar på Ebersteinska gymnasiet till vardags.
Teamet fick till slut ordning på Volvon.
En halmbal i sista heatet satte stopp för Moas framfart. Tätpositionen fick hon lämna över till Malin Bexell från Ydre, Moa rasade till en sjätteplats till slut.
Ändå.
– Det finns inget roligare, sa Moa i solskenet på Eliantorp.