Statsminister Stefan Löfven bjöd under gårdagen in till jippot ”Sverige tillsammans”. En ”satsning” för integrering av de flyktingar som nu kommer till Sverige. Initialt tycks det mest gå ut på att någon form av självberöm och navelskåderi. Bland annat konstaterade att Sverige saknar ”inhemsk kultur”! I övrigt är allt förträffligt bara det kommer fram lite nya jobb. Det är förvisso helt sant att arbete är den viktigaste vägen till en fungerande integration, men regeringen och landet har för stunden mer akuta ärenden att hantera.
Som Löfven själva konstaterade under den snabbinsatta presskonferensen i fredags står Sverige inför betydande utmaningar. Den senaste sjudagarsperioden sökte drygt 9 300 personer asyl i Sverige. Fler än någonsin tidigare. Migrationsverkets beräkningar pekar mot 150 000 sökande under året, hittills har 86 223 personer sökt asyl (vilket är drygt 2000 fler än under tidigare toppnoteringen under Balkankriget 1992). Även om alla inte kommer att beviljas asyl och uppehållstillstånd är det en enorm mängd personer som ska genom den offentliga byråkratin och därefter placeras ut på boende runt om i landet. Gällande boende vet vi ju redan att det förbereds tältläger. Migrationsverket meddelade under gårdagen att de inte har fler ”ankomstboende”. Nu är det ”nödbostäder” som gäller.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) sa under Sverige tillsammans att alla ska ”skramla till praktikplatser”. Hur väl rimmar det med den politik regeringen för på området? Regeringen för en politik som går i direkt motsatt riktning med höjda arbetsgivaravgifter för företag som anställer unga. De jobb som tusentals ensamkommande skulle kunna få som inträde på arbetsmarknaden straffskattas bort av den rödgröna regeringen. Under gårdagen presenterade Socialdemokraterna/regeringen 100-klubben. på partiets hemsida står följande ”Företag som tar emot 100 nyanlända under en treårsperiod ska få stöd från Arbetsförmedlingen”. Okej, men borde inte alla företag som vill anställa få ”stöd” av Arbetsförmedlingen. Just att förmedla jobba borde vara en huvuduppgift. Det är svårt att ta denna form av floskler på allvar.
Det har hävdats att dagens situation, med flyktingkrisen, kräver stabilitet och ansvarstagande och att det därför var oansvarigt av KD och Alliansen att rasera DÖ. Sant, men bara till hälften. Är det någon som ska stå för stabilitet, klokskap, realism och framförhållning i nuläget är det regeringen. Inte ens de mest inbitna partigängarna på vänstersidan kan hävda att regeringens agerande återspeglar ens något av detta. Löfven är reaktiv, saknar politik och långsiktiga förslag. Förra veckans utspel om tältläger och måndagens uppvisning i otydlighet och självberöm är det yttersta tecknet på en handlingsförlamad och idélös regering. Enligt en Sifo-undersökning Ekot låtit göra anser 52 procent av de tillfrågade att statsminister Stefan Löfven är ”ganska eller mycket otydlig”. Siffror som på intet sätt förvånar.