Det här är en uppmaning till alla Sveriges kurder: Berätta för era svenska vänner och grannar vad som händer i Irak och Syrien. Berätta vilka som är frontsoldater i kriget mot Islamiska staten. Förklara att de behöver hjälp med svenska vapen. Förklara att Sverige tänker fel som inte vill tillåta att vapen exporteras till Kurdistan.
Nu på måndag, den 3 augusti, är det ett år sedan Islamiska staten attackerade Sinjar i norra Irak, dödade 5 000 människor, förslavade 2 000 och drev omkring 150 000 människor på flykt upp i bergen. Folkgruppen som attackerades var yazidierna, en av Iraks många minoritetsgrupper.
Det var kurdiska styrkor, Peshmerga och YPG (systerorganisation till PKK), understödda av amerikanskt flyg, som hejdade Islamiska statens framryckning.
Idag utgör därför kurdiska förband frontlinjen mot IS i ett krig som har global betydelse. Islamiska staten är inte verksam endast i Syrien och Irak utan har sina förgreningar i Egypten, och Nigeria men även svenska städer som Örebro och Göteborg, varifrån många jihadister har rekryterats.
Kurdernas krig mot Islamiska staten är också Sveriges krig. Vi ska vara tacksamma över att de vill göra grovjobbet så att vi kan sitta hemma i trygga och lugna Sverige.
Men för att kunna föra krig mot Islamiska staten krävs det att de kurdiska styrkorna har tillgång till vapen, tunga vapen, så att de kan möta Islamiska staten som är välbeväpnad på grund av de vapen man har erövrat från den irakiska armén.
Sverige har beslutat att vi ska bistå Peshmerga med militär utbildning. Detta är mycket bra, men Sverige kan på grund av sin lagstiftning om vapenexport inte bistå Peshmerga med vapen. Lagstiftningen säger att svenska vapen inte får exporteras till konfliktområden.
Vapenexporten har precis varit under utredning på nytt där flera partier i riksdagen har velat ha starkare krav på att vapen bara ska kunna säljas till länder där mänskliga rättigheter respekteras. Ambitionen är lovvärd, men något förslag till förändring som gör det möjligt för Sverige att exportera vapen till dem som kämpar för sina mänskliga rättigheter och sin överlevnad finns märkligt nog inte.
Här skulle därför alla ni som är svenskkurder kunna göra en väbehövlig opinionsbildande insats. Ni är många, omkring 100 000, och ni har svenska grannar och vänner som inte vet hur kriget i Irak och Syrien ser ut. Ni har däremot nära släkt- och vänskapsband till Kurdistan. Ni kan förklara för resten av svenska folket hur kriget ser ut och vad soldaterna behöver hjälp med.
Skriv också till era förtroendevalda i riksdagen! Många tror att riksdagsledamöter är så upptagna att de inte bryr sig om ett enskilt mejl. Så är inte fallet. Det är lättare än vad man tror att få kontakt med riksdagsledamöterna och om de plötsligt en dag får ett tiotal mejl från kurdiska väljare kommer de att känna ett visst politiskt tryck och kommer att behöva reagera.
Det var kurdiska vänner i min egen bekantskapskrets som gjorde att jag fick upp ögonen för kurdernas insats för min säkerhet och trygghet som svensk. Det borde finnas fler svenskar därute som ni som svenskkurder skulle kunna påverka.