Det är allvar nu – så lät budskapet när Socialdemokraterna lanserade sin skolpolitiska kampanj i våras. Kampanjen reagerade på mätningarna som visade hur den svenska skolan tappat i kvalitet. Budskapet var att det inte längre går att skjuta problemen framför sig. Något måste göras. Nu.
Jag skulle gärna se Stefan Löfven säga samma sak om vårt säkerhetspolitiska läge och försvarspolitiken, att det är allvar, att det händer saker nu.
Även den som bara följer det vanliga nyhetsflödet vet att den militära situationen i Östersjöområdet har försämrats. Ryssland agerar aggressivt. Men hur farligt är det? Att ett ryskt stridsflygplan genar över svenskt territorium kan ju inte göra så mycket? Inget att hetsa upp sig för. Eller?
Jo, om det blir en fråga om liv och död. Den brittiska tankesmedjan European Leadership Network har sammanställt alla incidenter sedan Ryssland annekterade Krim i mars i år. Sammantaget listar man 40 incidenter där ryska och västerländska (Natostyrkor, finländska och svenska) stridskrafter varit inblandade.
De flesta av dessa händelser är ofarliga där ryskt stridsflyg kommit alltför nära ett annat lands luftrum och den andra sidan svarat med att skicka fram sin incidentberedskap. Men tankesmedjan menar att i elva fall har de ryska styrkorna agerat extra provokativt och att de i tre fall också har utsatt människor för dödsfara.
Provokationerna handlar om händelser där ryska stridskrafter agerat medvetet hotfullt. Exempelvis har ryskt flyg demonstrativt flugit över amerikanska stridsfartyg i Svarta havet. För svensk del handlar det om kränkningar av luftrummet där man kan vara säker på att det har gjorts med avsikt för att testa den svenska reaktionsförmågan.
Men i tre fall har människoliv varit i fara. Det ena fallet är händelsen med ett ryskt stridsflygplan över södra Östersjön som flög utan sin transponder påslagen (den sändare som identiferar flygplanets position och identitet), vilket gjorde att det kom för nära ett SAS-flyg som lyft från Köpenhamn. Det andra är den estniske underrättelseofficer som kidnappades av ryska styrkor och fördes till Moskva och anklagades för spioneri. Och det tredje är ubåtsjakten i Stockholms skärgård.
Av vad som framgår av European Leadership Networks sammanställning är även att de flesta av dessa incidenter har skett i vårt absoluta närområde, över Östersjön, varav ett antal involverat svenska stridskrafter.
Provokationer är inte riktiga krigshandlingar och teoretiskt sett skulle vi kunna ta dem med ro. Skuggspelet där stridsflygplan nosar på varandra i luften över Östersjön är ofarligt. Problemet är om leken slutar med att någon dör. Då är den inte rolig längre. Då är det allvar. Just nu balanserar Ryssland på gränsen till detta allvar. I och med det kan man inte längre säga att hotet från öst bara är teoretiskt. Något krig blir det inte. Men att någon av misstag skulle skjuta skarpt ökar givetvis när ryska styrkor agerar utmanande och aggressivt.