Antalet anställda var i början tolv stycken, men under årens lopp utvidgades rörelsen, med en utbyggnad av själva fabriken och med fler anställda. På 1920-talet uppgick arbetsstyrkan till cirka 120 personer. Företaget fick då ensamrätt i Sverige på patenterade impregneringsmaskiner, vilket gjorde att man bättre kunde tillverka både oljeduk och så kallad vaxtaft. Företaget tillverkade även presenningar, hästregntäcken, tält och markiser.Efterhand kom regnkläder och trenchcoats att bli de bärande produkterna och det med en sådan omfattning att företaget valde att upphöra med tillverkningen av just markiser och presenningar.Vindrockar och sportkläder
1936 köptes företaget upp av Norrköpings Bomullsväfveri AB, Tuppens.
I samband med det köpet ändrades firmanamnet till Regnklädesfabriken Vargen AB. Förutom regnkläder tillverkades då även arbetskläder, vindrockar och sportkläder. Efterhand tillkom dessutom andra konfektionsvaror som jackor, herrockar och byxor.Elva år senare stod en ny fabriksbyggnad med sysalar i flera våningsplan färdig längs Östra Promenaden, ritad av arkitekten Ture Wennerholm. Första spadtaget togs i januari 1945 och vid invigningen i december 1947 beskrev NT i lyriska ordalag, både lokalerna och fasaden med en skulptur i driven koppar av Stig Blomberg och en lång vägg i entréhallen med intarsia av Ewald Dahlskog.Marknadsföringen
"En bland de vackraste och modernaste fabriksbyggnader, som finns här i landet, står i dag klar att slå upp portarna för sina anställda och för inbjudna invigningsgäster", skrev NT.I marknadsföringen lyfte företaget fram den gedigna kvaliteten som fanns i produkterna. "Vargens kläder - garantimärket som håller vad det lovar", var en av ett flertal slogans.Men på 50-talet började företagsledningen dra öronen åt sig. Det var tydligen inte så bra att både ha tygtillverkning och konfektion. Vilket innebar att man till slut sålde Vargen, då till KF."Lämpar sig mindre väl"
- Vi har funnit att konfektionen, åtminstone i den form som Vargen representerar, lämpar sig mindre väl jämsides med den produktion av tyger som vi har, sade Frans H Nilsson, direktör på Tuppens till NT i november 1954, när försäljningen offentliggjordes.KF:s syfte med köpet var att skaffa egen tillverkning av konfektionsvaror. Det fanns en stor efterfrågan på KF:s produkter och man hade svårt att svara upp till den, enbart genom inköp av kläder till konfektion. Tio år senare var läget helt annorlunda. På 1960-talet kämpade den svenska textilindustrin mot den utländska importen och KF gick ut med att man egentligen inte hade något intresse av att tillverka i egen regi, om det gick att köpa lika bra varor till ett billigare pris.82 procent kvinnor
Inom KF bestämdes att fabriken i Norrköping skulle läggas ned och att all tillverkning skulle koncentreras till kooperationens konfektionsföretag i Flen och Sala. Där erbjöds också sömmerskor från Vargen arbete, men få antog erbjudandet. När varslet kom hade Vargen 207 personer i företaget, 82 procent var kvinnor.Åtta månader efter nedläggningen var fortfarande 20 procent av de anställda utan nytt arbete. De flesta var äldre än 50 år.Efter Vargen flyttade företaget Hugin in
i byggnaden. I dag finns här bland andra Henry Ståhl Fastigheter och Tullen.Regnklädersfabriken Vargen har även del
i speedwaylaget Vargarnas historia. År 1947 drog Arne "Vargfar" Bergström igång speedwaysporten i Sverige efter engelskt mönster. Första lagmatchen kördes på den nya motorstadion ute på Dagsbergsfältet i Norrköping, där Landsorten mötte Stockholm, med resultatet 31- 41.Vargarna
Namnet på stadens speedwaylag Vargarna togs just från textilfabriken Vargen och Vargfar knyckte även logotypen med varghuvudet.Men Vargfar var smart. Han spegelvände märket.