Som NT kunde berätta igår varslar Kustbevakningen 125 anställda, varav fyra är stationerade i Gryt.
– Oron vi kände i våras är nu verifierad. Men jag förstår att generaldirektören måste göra något, eftersom det kommer att saknas pengar i framtiden, säger Pär-Åke Eriksson, stationschef för Gryt/Västervik.
Han understryker att Kustbevakningen inte kan leva upp till kraven, som ställs på verksamheten, om det blir färre anställda.
– Det här kommer att slå mot antalet kontroller och övervakningar, men också kvalitén.
Anledningen till varslen är att myndigheten år 2016 kommer att sakna 133 miljoner kronor för att kunna upprätthålla nuvarande beredskap och övervakning.
Kustbevakningens närvaro till sjöss beräknas bli reducerad med 30–40 procent, om varslen leder till uppsägningar. Insatstiderna för att rädda liv och miljö blir längre och förmågan att upptäcka oljeutsläpp minskar kraftigt.
– Får vi inga pengar tvingas vi ta bort stationer, fartyg och se över hela organisationen. Beredskapen vid kuster och hav minskar, vilket kommer att drabba kommuner, länsstyrelser, polis, tull, men också Sjöfartsverket, sjörädd-ningen,Transportstyrelsen, försvarsmakten med flera, säger Pär-Åke Eriksson.
I dag arbetar Kustbevakningen åt fem departement.
– Finns vi inte där så försvinner ju inte uppgifterna och då måste de här myndigheterna lösa det hela på något annat sätt. Vi är billiga för att vi hjälper andra, när vi ändå är ute. Notabelt är att om vi lämnar östgötaskärgården så har vi inga statliga resurser kvar i den här skärgården, säger Eriksson.
NT har pratat med flera anställda inom Kustbevakningen och en av dem menar att myndigheten själv har försatt sig i den här situationen.
– Vi har blivit för stora, med dyra plan och dyra båtar. Pengarna har tagit slut, säger han, som vill vara anonym.
Det vill inte Pär-Åke Eriksson hålla med om.
– Vi har inte tagit några egna beslut om att bli större. Det är regering och riksdag som har beslutat, utifrån de krav som ställs. Kustbevakningen har varit väldigt tydlig, flera år i förväg, med att det skulle komma kostnadsökningar. Det har således inte varit obekant politikerna.
En av de fem stationerade i Gryt är Fredrik Arwidsson och han säger så här om varslet:
– Det har varit oroligt ett par år inom verksamheten, så det här är väl mer eller mindre väntat. Det fattas ju pengar. Men det är ju inte bestämt att Gryt ska läggas ner. Det här är ju ett varsel som läggs, eftersom vi inte får 133 miljoner som krävs för 2016.
Han har varit stationerad i Gryt sedan 1999, men sökte nyligen förflyttning, till viss del beroende på det osäkra läget.
– Inom kort kommer jag att arbeta vid Kustbevakningen på Gotland. Ytterligare en anställd i Gryt har också fått förflyttning. Återstår tre varav en ligger runt pensionsåldern.
Om kuststationen i Gryt läggs ner får det till följd att det inte kommer att finnas någon stationär kustbevakningsverksamhet mellan Västervik och Oxelösund.
Åke Åman, som har arbetat i Gryt sedan 1981, ger en bild med utgångspunkt från färre anställda.
– Konsekvenserna för Östergötlands skärgård blir således färre insatser med allt vad det vill säga när det gäller övervakning och ordningshållning kring fågelliv, naturvårdsområden, friluftsliv, oljeutsläpp, fisket och nykterhetskontroller. Givetvis skulle vi sörja för dessa insatser med manskap och båt från Västervik. Men det blir oftast så att man är mer i närområdet, säger Åman.
– Det som kan bli kvar i Gryt är troligtvis en kajplats, fortsätter han.