– Det är ingen som helst tvekan, om det är på det viset du beskriver är det inte acceptabelt, säger Lars Stjernkvist när han får höra om Eons riskfyllda kolimport från Ryssland.
Kommunen och Eon är partners i ett energikretslopp på Händelö och har båda stoltserat med Norrköping som ett hållbart föredöme inom energi.
Det rimmar inte väl med oklarheten kring fjärrvärmekolet, menar Stjernkvist.
– Det här är ett skäl till varför vi som politiker måste driva på mer.
Han vet inte hur länge Händelöverket, byggt 1983, eldats med rysk kol och beklagar kommunens ointresse för frågan.
– Visst, vi har gjort mycket lokalt men mycket är fortfarande inte bra.
Också Norrköpings kommuns miljöcontroller Eva Lindahl oroas av nyheten.
– Problemet finns i de lagar som vi ska förhålla oss till – att det här är tillåtet. Då kan vi inte hävda att så här ska man inte bete sig, säger hon.
Även för Eons egen regionchef Björn Persson blir kolets ursprung en nyhet. Inköpen sköts av ett centralt inköpskontor och Persson, tidigare näringslivschef i kommunen, svarar först att Eon Sverige ”naturligtvis” behöver kunna detaljer om utvinningen för att kunna garantera hållbarheten. Efter att ha kollat upp frågan backar han och citerar bara rutinerna: Att inför upphandlingar skicka ut ett frågeformulär och sen låta vinnaren skriva under på att arbeta sjysst.
– Du ställer svåra frågor till mig eftersom det sker långt över vårt huvud.
Hur stämmer det här överens med ert ansvar enligt internationella riktlinjer att göra egna utredningar och vara öppen med dem?
– Jag kan inte kommentera det riktigt eftersom ansvaret ligger på vår internationella inköpsorganisation.
Anlitar ni folk i Ryssland?
– Jag vet inte.
Använder ni oberoende källor?
– Jag kan inte svara på det, säger Björn Persson.
NT har bett om mer information från Eons huvudkontor men ännu inte fått svar.
Att hålla gruvor i riskmiljöer på armlängds avstånd är dock inte någon självklarhet i branschen. Tio mil norrut, i Västerås, är fjärrvärmen kvar i kommunal regi, och NT får namnet på den polska kolleverantören.
– Jag har varit på alla fabriker och täkter vi har köpt från, säger Mälarenergis bränslechef Jens Nerén.
– Vi kan inte förändra arbetsmiljön men jag kan vara där och titta att det finns munskydd och att metangaskontrollerna fungerar.