Videon är inte längre tillgänglig
Just nu pågår arkeologiska utgrävningar vid Pryssgården utmed Finspångsvägen. Anledningen är Norrköpings kommuns planer på ett nytt logistikområde. Det finns lämningar efter gårdar och bostäder som sträcker sig mellan 3800 och 1500 år sedan. Det var förmodligen dessa människor som låg bakom hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.
– Vi kommer förhoppningsvis hitta spår av byggnader som gårdshus och ekonomibyggnader, sådant man förvarade spannmål i till exempel. Och även många objekt, vi hoppas på spår av metallhantverk. Det är ett stort område, vi vill veta hur komplext det var, säger arkeologen Marita Sjölin.
Området är välbekant för arkeologer.
– Vi vet mycket om området från de utgrävningar som gjordes på 90-talet inför E4-bygget, säger hon.
Pryssgården är ett häftigt område ur ett arkeologiskt perspektiv, tycker Marita Sjölin. Det är stort, välbevarat och dessutom känt internationellt.
– Jag läste om det när jag pluggade, så det är roligt att få jobba här, säger hon.
Det här var ganska rika miljöer med en hel del handelskontakter. Oftast låg gårdarna separerade från varandra och ganska glest, men här har man bott relativt tätt.
– Det är ett av de få ställena i Östergötland som ser ut så, säger Marita Sjölin.
Det fanns flera gravfält här i området, men de är sedan länge förstörda.
Ett av fynden de har gjort är en blygjuten platta med runskrift ingraverat, förmodligen 1100-tal. Vad objektet är till för vet de inte än.
– Det kan vara en vikt, eller möjligtvis ett lock till ett kärl. Runskriften är på undersökning, vi får förhoppningsvis snart veta vad det betyder, säger Marita Sjölin.
De har hittat en skrapa med vass egg, förmodligen från stenåldern. Även senare objekt dyker upp, bland annat ett mynt från 1580 som är graverat Johan den tredje.
Det behöver inte grävas speciellt djupt, bara några decimeter ner i jorden har de funnit spår av själva bosättningarna.
– Här ser man att det är eldat, vi har funnit bränd lera från en ugn, säger Marita Sjölin och pekar ut markerade områden.
Först dras det övre lagret jord med maskiner bort, sedan undersöks området och allt dokumenteras.
– Det är bra jord och sand här, det är lätt att gräva i det här området, säger Marita Sjölin.
Arkeologen Maria Sjöquist lägger ut hela området med hjälp av gps. Man använder sig även av metalldetektor och georadar. Med georadar skickas signaler ner i marken och man kan på det sättet få en bild av hur det ser ut.
– Alla undersökningar man gör för forskningen framåt, och man lär sig nytt vid varje tillfälle, säger Marita Sjölin.
Om det beslutas att det ska bli en så kallad en slutundersökning av området gör man en grundligare undersökning.
Arbetet pågår till början av november, och det kommer att vara en visning för allmänheten torsdag 19/10 klockan 16.00.