På torsdagen besökte Kristdemokraternas partisekreterare och sjukvårdspolitiska talesperson Acko Ankarberg-Johansson akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset. Det var ett i en rad besök som hon nu gör på akutmottagningar runtom i landet. I onsdags var hon i Varberg.
– Här på Vrinnevisjukhuset är lokalerna nya och fräscha, i Varberg är de ganska nedslitna. Men jag hävdar att det inte är lokalerna som avgör om vården fungerar, det hänger helt och hållet på ledning och struktur. En god ledare kan göra underverk, sade hon efter att ha visats runt på akutmottagningen av läkaren Erik Stenkvist och sjuksköterskan Åsa Stahre Wiberg.
Kristdemokraterna vill återinföra kömiljarden som Alliansregeringen använde som påtryckningsmedel på sjukvården.
– Pengarna ska betalas ut utifrån resultat, inte efter vilka planer som presenteras, säger Acko Ankarberg-Johansson och menar samtidigt att även om det behövs mer pengar till sjukvården så är det inte hela lösningen på problemen med vårdköer och ojämlik vård.
Det krävs även stora strukturella förändringar för att göra vården mer rättvis och jämlik i hela landet, menar Kristdemokraterna som har utsett sjukvården till den viktigaste frågan i årets val.
– Var i landet du bor ska inte vara avgörande för vilken vård du får. Sjukhusen behöver en nationell styrning istället för att styras från de olika regionerna och landstingen. Vi vill koncentrera den högspecialiserade sjukvården till färre sjukhus för att göra vården säkrare, säger Acko Ankarberg-Johansson.
I Kristdemokraternas budget finns totalt 27,5 miljarder kronor mer avsatt till sjukvården än vad det gör i regeringens budget.
Sex av dessa miljarder är tänkta till att förstärka hemsjukvården.
– Det är så många äldre som behöver vård. De ska inte behöva vända sig till akutmottagningarna där de får vänta väldigt länge eftersom de inte har de mest akuta tillstånden. Det bör finnas ett närmare samarbete mellan slutenvården på sjukhusen och hemsjukvården.
I Östergötland vill Kristdemokraterna korta köerna till operation genom att utnyttja operationssalarna på kvällar och helger även för planerade operationer. I april hade närmare 8 800 patienter väntat på operation i mer än tre månader enligt Sveriges kommuner och landstings egen statistik.
– Man bör se över möjligheten att låta privata vårdgivare hyra in sig i lokalerna, precis som det redan görs på Motala lasarett.