– Norrköping växer. Vi behöver i framtiden fler linjer, tätare turer och Ljuralänken är första steget. Det är en långsiktigt lönsam investering, säger Martin Schmidt, trafikplanerare på tekniska kontoret.

Av de 80 miljoner som Ljuralänken beräknas kosta täcker statsbidrag nästan hälften. En del Norrköpingsbor tycker att det är mycket pengar för att korta restiden mellan Ljura och Söder Tull med tre minuter.

– Men vinner vi inte de minuterna behöver vi ytterligare en spårvagn för att klara samma trafik som Ljuralänken ger möjlighet till och en spårvagn kostar ungefär 30 miljoner, säger Martin Schmidt.

Artikelbild

| Om några år kan 2:an och 3:an få sällskap av nya spårvägslinjer.

Restiden från Ljura till Resecentrum kan kortas med totalt åtta minuter om linjen fortsätter längs Drottninggatan, istället för att köra Östra promenaden.

Det här påverkar Kristinaplatsen, men hur den kommer att se ut finns inget färdigt förslag om ännu.

– Även om vi tillför spårväg blir trafiken på Kristinaplatsen lugnare eftersom biltrafiken försvinner, säger Martin Schmidt.

År 2035 beräknas kommunen ha 175 000 invånare, 36 000 fler än i dag. Förhoppningen att biltrafiken inte ska öka, utan att vi ska gå, cykla och åka kollektivt mera.

Artikelbild

| Martin Schmidt är trafikplanerare och ser behov av både flera linjer och tätare turer.

– För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att ta sig fram utan att fastna i köer, säger Martin Schmidt.

Erfarenheten säger att resandet ökar med 20 procent när buss byts mot spårväg. Spårväg lockar fler resenärer.

Artikelbild

| Ljuralänken, som ska gena förbi förskolan Fridtunatäppen och genom Vasaparken till Ljura, är första delen i utbyggnaden.

En av Norrköpings långa spårvagnarna tar dessutom 1,5 gång som många resenärer som en buss.

Av alla de möjliga spårvägslinjer på kartan som Martin Schmidt har framför sig kommer en linje till Vrinnevisjukhuset genom Ektorp och Vilbergen sannolikt härnäst. I vår beräknas förstudien bli klar. Kanske kan den här linjen vara verklighet om fem eller sex år. Den skulle senare kunna fortsätta via Kungsgatan ner till Resecentrum.

Det kan bli ytterligare en linje till Vrinnevi via Klingsberg och spårvägen kan fortsätta till det nya bostadsområdet Södra Vrinnevi. Ingelsta via Butängen, Himmelstalund, Ensjön, Södra Brånnestad och Inre hamnen är andra möjliga spårvägsdestinationer.

Vad alltihop skulle kosta finns det inget svar på ännu. Ingen vet heller om det kommer att finnas statsbidrag.

– Men det är långsiktiga investeringar, säger Martin Schmidt.

Enklare och snabbare resor, som gör norrköpingsbornas arbetsmarknad större, och ett minskat behov av biltrafik, är vinster som han ser. I andra städer har det också visat sig vara attraktivt att bygga längs spårväg och att fastighetsvärdet stigit längs spåren.