– Det kan exempelvis handla om att rekonstruera brottsplatser och skeenden, säger Jonas Löwgren, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet.
Han är delaktig inom projektet Visual Sweden, som tagit fram och analyserat den aktuella modellen.
Den omfattar i huvudsak området mellan S:t Persgatan och Bredgatan och korsningen mellan Korsgatan och Gamla Rådstugugatan och har skapats med hjälp av kameraförsedda drönare.
– Till skillnad från flygbilder kommer alla vinklar med. Modellen blir därför mer realistisk och exakt, säger Katarina Nylander, från Spotscale, Linköpingsbolaget som tagit fram 3D-bilderna utifrån fotografierna.
Förenkla brottsutredningar
Tänkbara användningsområden är flera. Stadsplanerare använder redan idag 3D-modeller i sitt arbete, liksom olika kommersiella aktörer som vill utvärdera kampanjer eller husbyggen.
Nu har polisens Nationellt forensiskt centrum visat intresse och hoppas att modellerna ska förenkla vid brottsutredningar. Genom att kombinera dem med bilder vill polisen rekonstruera brottsplatser och stämma av vittnesmål.
Även informationen från en övervakningskamera kan kombineras med modellens data för att exempelvis avgöra hur lång en människa är som rör sig i miljön.
Nyligen undersöktes hur en modell kan möjliggöra upptäckten av terroristbrott i folkmassor, utan ett direkt ingripande.
– Det här öppnar helt klart för många möjligheter, men nu krävs förstudier. Allt är bara i sin linda, säger Jonas Löwgren.
Ny lag
Den nya lag som säger att flygning med kameraburna drönare är tillståndspliktig på samma sätt som fasta övervakningskameror, kan komma att sätta käppar i hjulet för en vidareutveckling av konceptet.
– Vi har nu begärt tillstånd för att kunna fortsätta utveckla vår idé. Ärendet ligger hos länsstyrelsen, men vi är försiktigt positiva, säger Katarina Nylander.
Modellen är världens största virtuella 3D-modell i sitt slag och presentationen av den inledde årets Innovationsvecka, som arrangeras för sjunde året i rad.