Norrköpings Tidningar bröt mot god publicistisk sed när tidningen i en artikel den 6 september 2014 om skolpolitiken i kommunen Y publicerade omdömen om en tjänsteman X som kan uppfattas som ringaktande - och utan kommentar från vederbörande. Tidningen borde berett tjänstemannen tillfälle att samtidigt bemöta uppgifterna. Det slår PON fast.

Artikeln ingick i en serie undersökande reportage sensommaren 2014 bl. a. om hur ett brittiskt konsultföretag medverkat i förnyelsen av kommunens skolpolitik. Tidningen berättade att kommunens utvecklingsstrateg X (namnet angavs), anställd på utbildningskontoret, även drev ett eget företag inriktat på skolverksamhet. I det jobbade hon ihop med det brittiska företaget. Rubriken på förstasidan var den 23 augusti 2014: Kommunanställd sitter på två stolar.

Allmänhetens Pressombudsmans, PO:s, bedömning av artikelserien är att ämnet hade ett allmänintresse och utgjorde en del av tidningens demokratiska uppdrag. Kritiken riktade in sig på artikeln den 6 september där anonyma källor inom skolan citerades och där anmälaren pekades ut med namn för att bland annat ha hotat skolpersonal som inte ville medverka i förändringsarbetet med att de borde söka sig någon annan stans.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av X. Hon ansåg att det var oförsvarligt att hänga ut henne namn och bild när hon inte gjort något hon inte haft tillstånd till av sina chefer. Hon menade att det fanns påståenden (den 6 september) som var ren lögn. Nu handlade det om ren förföljelse av henne som person. Hon menade att det var grovt kränkande att sätta ut hennes namn, som ett slags ont genius bakom konspirationerna. Hon hade bara blivit kontaktad två gånger av reportern, inför den första artikeln och därefter en gång via mejl. Mejlet vidarebefordrade hon till sin chef som såg till att reportern fick svar på sina frågor. Reportern hörde av sig till chefen ett antal gånger och han svarade på allt med hjälp av anmälaren.

Tidningens svar

Tidningen har inför varje publicering, även vid publi¬ceringen av artikeln den 6 september, försökt komma i kontakt med anmälaren men hon har inte svarat. Detta är dokumenterat i telefon¬loggar och mejl. Vid större granskningar måste involverade personers namn kunna nämnas även om tidningen inte får någon kommentar av dem.

När det gällde artikeln den 6 september hade den dåvarande rektorn för skolan fått stort utrymme att bemöta kritiken. Anmälaren hade varit områdeschef för den aktuella skolan, men då rektorn var direkt ansvarig för projektet hade han fått uttala sig.

Tidningen menade att anmälaren hade en unik tjänst som utbildningsstrateg på kommunens utbildningskontor. Därmed hade hon också en kvalificerad ansvarsställning. I hennes arbete ingick bland annat att initiera samarbeten mellan skolorna i kommunen och utbildningsföretag.

Pressombudsmannens bedömning

Frågor om offentlig upphandling och misstänkta dubbla lojaliteter hos kommunanställda har ett allmänintresse, eftersom det handlar om skattefinansierad verksamhet. Det finns därför ingenting att invända mot att tidningen valt att belysa ämnet utifrån anmälarens roll som kommunanställd, med en bisyssla i form av ett eget bolag. Att granska offentlig verksamhet är en del av tidningens demokratiska uppdrag.

När tidningen väljer att namnge enskilda kommuntjänstemän är det emellertid av största vikt att de påståenden som görs är korrekta – och att den enskilde tjänstemannen bereds möjlighet till samtidigt bemötande om uppgifterna är nedsättande.

I ett av sina yttranden framhåller utgivaren för Norrköpings Tidningar att det var rektorn som spelade huvudrollen när det brittiska företagets metoder introducerades. Därför fick han möjlighet till ett samtidigt bemötande. Ändå är det så att anmälaren nämns vid namn och i ett sammanhang som får anses nedsättande för henne:

”Bengt och Anna minns X:s medverkan vid projektets början 2008. Hon var områdeschef och agerade ihop med en av skolans rektorer för att få med skolpersonalen på tåget.

’Var vi inte villiga att medverka fanns ju alltid andra tjänster att söka, vi var inte oumbärliga fick vi veta.’”

Här påstås att anmälaren och rektorn agerat tillsammans i ett sammanhang där skolans lärare fått veta att de inte var oumbärliga om de inte ställde upp på det brittiska företagets idéer. Uppgiften är ringaktande och anmälaren borde ha beretts tillfälle att få bemöta den samtidigt som den publicerades.

Att tidningen underlåtit detta gör att Norrköpings Tidningar, trots att granskningen som helhet är välmotiverad, inte kan undgå klander för brott mot god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Opinionsnämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att Norrköpings Tidningar ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Beslutet i dess helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s och PON:s hemsida www.po.se