Ostlänken beskrivs som det största infrastrukturprojektet i Sverige sedan bygget av Öresundsbron. Siffrorna på hur många jobb projektet ska ge varierar. 19 000 årsarbeten är en siffra som nämnts. Oron bland fackförbund och lokala politiker har dock varit att få av jobben ska komma regionerna till del. Bakgrunden är att de stora myndigheterna inte tar social hänsyn vid sina upphandlingar.
"Sociala krav är inte något som Trafikverket i dagsläget planerar att ta med i upphandlingen av Ostlänken", skriver frilansjournalisten Peter Leander i sin rapport Ostlänken – upphandling på väg att spåra ur? som presenterades vid en konferens om upphandlingen av Ostlänken i Norrköping under tisdagen.
Civilminister Ardalan Shekarabi målade upp en omsvängning inom svensk upphandlingsstrategi. Social hänsyn och miljökrav är och ska vara en viktig del av offentlig upphandling. Han tystade applåder när han berättade om regeringens inställning.
– Det är inget konstigt. Det konstiga är att Sverige har blivit mer och mer försiktiga när det gäller att ställa krav på hur skattepengarna ska användas vid upphandlingar. Regeringens inställning är att det ska vara tydligt vad som gäller. Den nya upphandlingsmyndigheten som är på plats i september blir en viktig del. Men också förändrad lagstiftning. Det ska kunna gå att ställa sociala krav med schysta arbetsmarknadsvillkor vid offentliga upphandlingar, sa han.
Positivt överraskade
Trafikverket som fått mycket kritik för sina upphandlingar representerades av Katarina Norén, chef för inköp och logistik.
– Jag är glad att civilministern var tydlig. Samtidigt ska vi veta att det redan i dag är svårt att hitta svensk utbildad arbetskraft som kan arbeta vid ett så stort bygge som Ostlänken. Det finns inte heller något svenskt företag som har erfarenhet av att bygga snabbjärnväg. Vi måste se utanför Sveriges gränser, sa hon.
På konferensen fanns fackförbunden Byggnads och Sekos båda ordförande, Johan Lindholm och Jan Rudén. De var positivt överraskade av ministern raka besked. Samtidigt så finns en oro att upphandlingen av Ostlänken ändå inte gynnar svensk arbetsmarknad.
– Det finns alla möjligheter nu. Men då krävs att allt inte blir juridiska tolkningar. Jag ser Ostlänkenprojektet som en möjlighet att skapa jobb åt killar och tjejer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är ett sätt att jobba för integrationen också, sa Johan Lindholm, ordförande i Byggnads.