Ana hade flytt ensam från Somalia. Där uppfattades det som självklart att flickor skulle könsstympas. Men när hon kom till Sverige och så småningom träffade sin svenska pojkvän så insåg hon att det fanns alternativ.
– Vi kunde ju inte ha sex så jag vände mig till Södersjukhuset i Stockholm som har en mottagning för könsstympade.
Där genomgick hon sedan en operation där underlivet ”öppnades” upp. Det är fem år sedan och hon har aldrig ångrat sig.
– Jag hade gjort det även om jag inte träffat min pojkvän. Nu har jag inte lika ont när jag har mens och kan kissa normalt.
Hon är besviken på sin mamma och använder ofta ordet ”elak”. Hon som visste hur fasansfullt det skulle vara borde låtit Ana slippa, resonerar hon.
– Jag blev offer för min mammas grymheter. Hon sa att allt skulle bli bra bara jag gifte mig.
Anas mamma bor i dag i Kenya, de har ingen bra relation. Anas pappa ville från början inte att dottern skulle könsstympas alls, men till slut gjorde föräldrarna en kompromiss om en ”lättare” variant. När makarna flyttade isär och pappan flyttade utomlands ville mamman att ingreppet skulle göras om, så det blev ”ordentligt” gjort. Ana var då 12 år.
– De tog de bort allt och sydde ihop mig efteråt. Jag fick ligga med benen ihopbundna i en vecka. Pappa fick inget veta. Det var hemskt för mig. Jag ville inte kissa, och höll mig i tre dagar. Till slut blev jag medvetslös.
När mensen kom började nästa problem, hon fick svår värk eftersom blodet knappt kom ut i den lilla öppningen. I dag mår hon ganska bra tack vare operationen. Hon studerar till sjuksköterska och genom vården har hon mött patienter som haft svårt och kissa vilket har fått henne att inse hur allvarlig hennes egen situation var efter könsstympningen.
Hon hoppas att all könsstympning upphör.
– Det är tortyr, man blir handikappad.
Ana är tacksam att hon fick möjligheten komma till ett annat land.
– Jag kan aldrig få det ogjort, men i dag lever jag mitt liv hur jag vill. Jag hoppas fler tjejer ska få hjälp, men alla vet inte var de ska söka hjälp.
Hon tycker också att vuxna i Sverige ska inte vara så rädda för att lägga sig i. Det kan tvärtom hjälpa utsatta flickor. Hon vill också att tjejer ska inse att könsstympning inte har med oskuld att göra.
– Man kan öppna sig och ändå vara oskuld.
Fotnot: Ana är ett påhittat namn.