Får några månader sedan hade nog ingen skolpersonal reflekterat nämnvärt över flickorna som nu sökt hjälp hos bland andra skolsköterskor i Norrköpings kommun. Men nu har satsningen på att utbilda skolpersonal börjat ge resultat.
– På tre veckor har vi fått rapporter om sex flickor, det motsvarar två i veckan. För några månader sedan hörde vi inte ett ord om de här flickorna. Och framför allt hade vi inte kopplat ihop deras symptom med könsstympning, säger Petra Blom Andersson, samordnare vid Centrala Elevhälsan på Utbildningskontoret.
De flesta flickorna som har upptäckts är över 13 år och har ibland själva sökt för olika problem hos skolsköterskan. Tack vare den nya kunskapen har personalen lärt sig att reagera på symptom som huvudvärk, magont, menssmärtor, att en flicka springer in och ut i klassrummet och liknande.
– Nu förstår även lärarna att hon kanske behöver tid för att gå på toaletten. Att hon har ont i huvudet för att hon inte vill dricka eftersom hon vill undvika att bli kissnödig. Och nu kan de äntligen börja få hjälp. En flicka berättade för en skolsköterska att hon mått psykiskt dåligt och känt en smärta hela livet på grund av det som hände när hon var sex år, säger Petra Blom Andersson.
I första hand hänvisas flickorna till Ungdomshälsan, där man försöker erbjuda en tid snabbt.
Petra Blom Andersson hoppas att hon även framöver får kännedom om de flickor som upptäcks eftersom hon är samordnare och fungerar som rådgivare för skolpersonal. Flera bland personalen har hört av sig när de varit osäkra på hur de ska gå vidare med olika fall.
Att flickor nu har upptäckts är ett kvitto på att information och kunskap är nödvändig.
– Framför allt har våra skolsköterskor börjat våga ställa frågor. Och de har hittat bra sätt att ta upp det här tabubelagda ämnet på. De nämner inte ordet könsstympning, för om man frågar en ung tjej om hon blivit könsstympad så svarar hon aldrig, eller sällan, ja på den frågan. Det är inte säkert de är medvetna om att de är könsstympade.
En annan vinst har varit att de upptäckt yngre barn, i flera fall syskon, som ännu inte könsstympats. Totalt handlar det om ett tiotal yngre flickor så här långt. Och där är det framför allt rektorer och lärare som har reagerat. Nu gäller det att veta hur man bäst ska följa flickornas familjer och vilken myndighet som ska ha ansvaret för det.
– Vi vet inte alltid om att de är på semester under skolledighet. Om skolan är orolig måste de kontakta socialtjänsten så att de kan informera föräldrarna om vår lag kring könsstympning, säger Petra Blom Andersson.
I en samrådsgrupp som består av kommun, åklagare, polis, skola, landsting och socialtjänst ska man nu ta fram riktlinjer för vem som gör vad och när.
Ett annat viktigt steg blir att se de här flickorna kring ett hedersperspektiv. Det är viktigt för att förstå att flickorna ofta är begränsade och får bära ett stort ansvar för hushållssysslor.
– Det i sin tur leder till att flickan ofta får göra sina läxor sent på kvällarna. En flicka berättade att eftersom hon delade rum med sina systrar så gjorde hon sitt skolarbete efter att familjen sov och enda platsen som hon kunde ha en lampa tänd var inne på badrummet. Vi behöver fundera på hur vi i skolan kan hjälpa dem med läxorna efter skoltid.