Arkitekturupproret säger sig arbeta för vackrare och trivsammare städer och boendemiljöer. Arkitekturupproret är enligt sin hemsida en folkrörelse som började som en grupp på Facebook 2014. I dag har de cirka 28 000 följare i huvudgruppen, sedan finns ett antal undergrupper. En av de första lokala grupperna startades i Norrköping. Det var debatten om det planerade hotellbygget på Strömsholmen som väckte liv i den lokala delen. En av grundarna i Norrköping är Jacob Nordangård.
– Vi samlades helt enkelt på ett fik i Norrköping och skapade en lokal grupp. Vi kände att det fanns ett behov av det, för att debattera det lokala i Norrköping, säger han.
Vi träffas på samma fik för att pratat om Arkitekturupprorets syfte. Med är också Inger Glimmero som är aktiv och administrerar sajten.
– Arkitekturupproret är en folkrörelse. Människor bryr sig om sin boendemiljö, säger Jacob Nordangård.
Jacob Nordangård satt under en period med i stadsplaneringsnämnden för Miljöpartiet i Norrköping. Det var då, som han säger, det började dyka upp stadsbyggnadsprojekt som skilde sig mot de tidigare. Runt 2007-2008 menar han att synen på nybyggnationer och hur de ska utformas ändrades drastiskt.
– Modernismen dog slutet av 70, början av 80-talet. Under 90-talet försökte man harmonisera byggandet med omgivningen. Men nu helt plötsligt ser vi en ny modernistisk våg komma. Det är ofta en människofientlig arkitektur. Jag har ju vuxit upp med detta; rivningar och miljonprojekt. Nu kommer det tillbaka, säger han.
De båda menar att en stor del av arkitekturen i dag inte anpassar sig, utan känns mer som att man påtagligt vill spegla skillnaden genom ett stort avvikande formspråk. Jacob nämner "rostlådorna" på Nya Torget och Comfort Hotel som några av de värsta exemplen i Norrköping.
– Saltängsgatan (där Comfort ligger) har ett högt kulturskyddsvärde. Titta hur man har byggt entrén. Man smackar bara in något som inte passar in i miljön.
Att Arkitekturupproret bara vill bygga i samma stil som förrförra sekelskiftet tycker de inte stämmer.
– Absolut inte, vi vill inte bara bygga som förr. Vi står för en tidlöshet. Arkitekturen får gärna utvecklas. Jag ser inga problem med futuristiska och experimentella byggnationer i till exempel helt nya områden. Men det är problematiskt när man bygger nytt i gammal miljö och inte tar hänsyn till omgivningen, säger Jacob Nordangård.
Han tar Nya Torget som ett exempel och säger att det planerades att nybygget skulle anpassas till den kringliggande bebyggelsen.
– Men man väljer att anpassa efter det som är fult runt omkring, och inte det vackra.
– Det vi saknar är mänsklighet. Man har plockat bort det rundade, allt är kantigt och hårt. Det blir bara kalla lådor av allt, säger Inger Glimmero.
– Vi är inga spröjstalibaner, men fasader är viktiga, fortsätter hon.
Det finns ju de som tycker att till exempel rostlådorna är snygga.– Ja, absolut. Smaken är som baken, brukar det sägas. Men det finns flera undersökningar som visar att en majoritet föredrar hus i äldre stil, säger Inger Glimmero.
De menar också att man ska vara försiktig med trender i arkitektur. De nämner de svarta fasaderna vid Druvan, gamla bussterminalen, som de anser ser tråkigt ut och inte passar in.
– Det ska vara estetiskt hållbart, säger Inger Glimmero.
De vill inte lägga all skuld på politikerna. De har ingen egentlig makt, anser de.
– Det är byggbolagen som har den. Politikerna vill ha investeringar och bolag som bygger i sin stad. Det är en tuff marknad, det förstår vi också, säger Jacob Nordangård.
Vilken typ av bebyggelse som attraherar mest tycker de är ganska uppenbart.
– Titta när kommuner marknadsför sin stad, då visar man oftast den gamla bebyggelsen. Och vad går turisterna i Norrköping till? Ja, inte Magnentus Tower iallafall, säger Jacob Nordangård.
calle.slattengren@ostgotamedia.se