I vänsterhanden, precis under huden, har Jowan Österlund, 35, ett två gånger tolv millimeter stort chip. När han håller handen mot kortläsaren i sin piercingstudio Federal i Linköping hörs ett pip, sedan öppnas dörren. Men det är bra till andra saker också. Skulle han till exempel tappa mobilen kan han få tag i en del viktig information ändå, med hjälp av en annan androidtelefon.

Sitt första chip-implantat gjorde han för ett och ett halvt år sedan, ungefär samtidigt som fenomenet nådde Sverige, och sammanlagt har han haft fyra, fem stycken.

– Man får testa olika placeringar och se var det passar bäst att ha dem, säger han.

Artikelbild

| Chippet är två gånger tolv millimeter och har ett hölje av biokompatibelt glas.

Höljet är gjort av biokompatibelt glas och placerar man det rätt så märker man knappt att det finns där. Chipet kan ta emot elektromagnetisk energi från mobiltelefoner och andra läsare, men dBioet har ingen egen strömförsörjning. Det innebär att överföringshastigheten är låg, därför är det ingen idé att förvara hela sin skivsamling i kroppen. Det går heller inte att spåra en chippad person eftersom enheten som läser av näst intill behöver direktkontakt med huden för att signalerna ska nå fram, bortsett från riktigt starka läsare som kan klara ett avstånd på 15 till 20 centimeter.

Varför chippar han sig, kanske någon undrar. Jo, för att göra en redan enkel vardag ännu enklare, men också för att han tycker det är roligt att integrera elektronik i kroppen.

– Jag har velat göra det sedan jag såg Johnny Mnemonic på 1990-talet. Han var en kostymsnubbe, men samtidigt en cyborg som smugglade information i ett implantat bakom örat. Jag tyckte det var ascoolt.

Jowan har två lärlingar – Alex Lindahl, 23, och Jörgen Linder, 34. Alex har ett chip som kan starta hans dator via mobilen, oavsett var han befinner sig. Jörgen har två.

Artikelbild

| Det placeras precis under huden...

– Det ena öppnar Spotify på mobilen och det andra ringer upp min flickvän, förklarar han.

Däremot är inget av dem kompatibelt med dörren till piercingstudion så nu vill han ha ett till – lämpligtvis i högerhanden eftersom kortläsaren sitter på höger sida.

Artikelbild

| ...och förs in med hjälp av en grov spruta.

Jörgen har även testat att sätta in en magnet i fingertoppen "för att kunna ta upp nålar och sånt".

– Som ett partytrick, säger Alex och berättar att magneten gör det möjligt att stänga av en ipad bara genom att hålla fingret emot, och att man kan roa sig med att släcka ner skärmen på kompisars datorer.

Artikelbild

| Jörgen Linder har redan två chip, men Jowan Österlund ger honom ett tredje för att han ska slippa använda passerkort på jobbet.

Alla tre fnissar roat.

– Men man får på riktigt ett sjätte sinne om man har en silikoninkapslad magnet. Man ska kunna känna starka elektromagnetiska fält, menar Jowan.

Artikelbild

| Teknikintresserad piercare. Jowan Österlund är en av fyra i Sverige som gör chipimplantat.

Han tar på sig munskydd och handskar, sedan tvättar han Jörgens hand med desinfekteringsmedel. De diskuterar var implantatet ska sitta och enas om vid lillfingerleden. Jowan kontrollerar att inga större ådror ligger i vägen, lyfter upp huden och trycker hårt för att strypa blodtillförseln. Sedan för han in chipet med hjälp av en grov spruta och sätter på ett plåster. Det tar bara ett par sekunder. Nu återstår det svåraste – att lista ut hur han ska programmera larmet så att det reagerar på Jörgens chip.

Utöver honom själv finns det än så länge bara tre personer i Sverige som gör chip-implantat och han berättar att det var en piercare i Stockholm som var först.

Artikelbild

| Praktiskt. Jörgen Linder har ett chip som startar Spotify på mobilen, ett som ringer upp hans flickvän och nu ett som låser upp dörren till jobbet.

– Han fick två chip till sin hund och testade att sätta det ena i sig själv.

Jowan hoppas att någon större aktör snart ska vilja satsa på att kommersialisera biohacking, för som det är nu är tekniken väldigt dyr. Han tänker sig att tekniken skulle kunna användas inom industrin, för att styra vem som får köra vissa maskiner och så vidare. Eller för att skydda hemliga verksamheter. Rent teoretiskt kan man göra nästan vad som helst.

– Om jag haft pengar till det hade jag tagit fram ett multifunktionschip som kunde läsa av kroppen – puls, temperatur, syremättnad och sockernivåer. Och när jag kom hem skulle samma chip larma av, tända, veta vilken musik jag vill ha på, starta kaffebryggaren och sätta termostaten på 21 grader, säger Jowan.