Det var i höstas som länsstyrelsen påbörjade regeringsuppdraget att kartlägga och förebygga könsstympning. NT har i en serie artiklar berättat om arbetet, nu senast under midsommarhelgen. NT:s artikel om de könsstympade flickorna i Norrköping som upptäckts blev en världsnyhet över en natt. Anissa Mohammed Hassan är både glad och oroad över den uppmärksamhet som nu blivit globalt och inom Sverige.
– Jag lite orolig att fel krafter ska använda det som propaganda men jag är glad att man nu pratar om det här. Det är tusentals flickor och kvinnor som behöver hjälp, inte bara i Norrköping.
Anissa Mohammed Hassan har i flera månader åkt runt i både landet och länet för att föreläsa för personal inom skola, socialtjänst, sjukvård, polis och liknande om hur flickor som könsstympats lider i det tysta. Hon är själv drabbad och vet vad det innebär att leva som könsstympad. I Somalia, som hon kommer ifrån, är 98 procent av kvinnorna könsstympade. Vanligaste formen är infibulation, den grövsta formen av könsstympning, då klitoris, inre samt yttre blygdläppar skärs bort. Underlivet sys sedan sys ihop så bara en liten öppning återstår.
Under året har hon mött många flickor i Östergötland som kommer både från hennes egen kultur och andra länder där sedvänjan är vanlig. Hon berättar att den "klass" som upptäckts i Norrköping snarare bestod av en grupp flickor i olika åldrar som satts ihop tillfälligt på en stor skola.
– Syftet var att informera dem om vilken hjälp som finns. Jag frågade dem hur många som var könsstympade och alla räckte upp handen. Många hade svår värk, men visste inte att deras problem i underlivet berodde på könsstympningen. De trodde det var så att vara flicka, berättar Anissa Mohammed Hassan.
I stället har flickorna, precis som Anissa fick höra när hon var yngre, att alla problem i underlivet försvinner den dagen de gifter sig.
– Vem vill vänta tills man är gift? De måste få information om att inte behöver lida så länge, att de kan få hjälp inom den svenska hälso- och sjukvården. De måste också få veta att skolsköterskan och skolläkaren har tystnadsplikt och att de kan söka hjälp utan att deras föräldrar eller andra släktingar får veta det.
Flickor som är ihopsydda kan på kirurgisk väg få sina underliv "öppnade". Men i de fallen där operation blir aktuell måste föräldrarna kopplas in.
– Då är det viktigt att läkaren förklarar att en flicka inte får leva som könsstympad i Sverige, att det är farligt. Man får inte acceptera att en flicka är ihopsydd och låta henne lida, säger Anissa Mohammed Hassan.
I fall där föräldrarna motsätter sig vård kan sjukvården anmäla det till Socialtjänsten som då kan avgöra om barnet behöver omhändertas för att få vård.
Anissa Mohammed Hassan är säker på det finns många fler flickor i både Norrköping och i övriga landet som behöver upptäckas. Inte minst eftersom så många invandrat till Sverige från länder där sedvänjan är vanlig.
– Flickorna finns överallt och de är många fler. Jag har även föreläst på skolor i Linköping och där finns också jättemånga som är ihopsydda.
Hur vanligt är det att flickor utsätts för det här fortfarande?
– Det är vanligt. I vår kultur är det ovanligt att inte könsstympa flickor. Många tror att en flicka som inte är könsstympad kommer att skada familjens heder förr eller senare. Och framför allt i ett sådant fritt land som Sverige där samhället inte kontrollerar flickor.