Efter att stora delar av ensemblen tagit emot publiken redan i Kulturhusets entré så drog det hela igång. Årets röda tråd handlade om den skolomgörning som gjorts och inte gjorts i Finspångs kommun under 2014.
Kommunalrådet Anders Härnbro (S) fick i Ola Palmkvists tolkning en och annan törn, ”låt kulorna rulla” var budskapet. Bildningen, för 150 miljoner kronor, sas stå på osäker sjömark och på nya gamla Bergska samlades de som blev över.
”Blev det bra, eller blev det bra”, skanderade Palmkvist/Härnbro nöjt.
Amanda Lejbro, ny för i år, visade att hon både kan agera och sjunga. I ”Sakta vi trycker på like” gav hon, som Monica Zetterlund-wannabie, till och med sig ut i publiken för att ta en selfie.
I slutet av första akten kom kvällens absoluta höjdpunkt, den var allt annat än rolig. I det svaga blå ljusskenet sjöng Ola Palmkvist om tiggarna vi ser och ibland inte låtsas se utanför våra affärer. I ”Här sitter jag” blev det några riktigt gripande och viktiga minuter mitt i allt det skojiga. Texten handlade om tiggaren som lämnar sin familj för att kunna skicka hem pengar från Sverige.
Den populära (?) mördarsnigeln från förra nyårsrevyn i egenskap av Torbjörn Jansson var med även den här gången. Nu hade han också flera kompisar med sig på scenen i form av Frans fästing, en mygga och några vältajmade binnikemaskar.
I andra akten blev det mer fart över tillställningen. Inte minst dansarna Christine Johansson, Marie Arvidsson, Maria Kaltenegger Jansson och Betty Österberg såg till att hettan ökade både på scenen och i bänkraderna.
Även storpolitiken berördes när en rysk ubåt körde vilse i Skuten. Med Vänsterpartiets ”Conny Lindgrens” hjälp slutade dock allt lyckligt. Det där riktiga gapskrattet från större delen av publiken saknades ända fram mot slutet när Christer Karlsson, Ola Palmkvist och Glenn Pettersson ville göra sig fina på alla möjliga vis. Ola och Glenns tappra försök att försköna sina ädlare delar gick sådär till publikens jubel. Till slut tog Christer hem spelet om de vackra damerna med sin enkla borttagare för näshår.
”Skolstart – en 1-klassig revy” är ett gott hantverk av ett gäng glada amatörer och ska ha ett högt betyg. De omgjorda sångtexterna var oftast klockrena. Vill man vara kritisk så saknades det ibland en tillräckligt rolig slutpunkt på vissa nummer som mer dog ut av sig själva. Men på det stora hela med väl beröm godkänt för Finspångs nyårsrevy.