Videon är inte längre tillgänglig
Historien om den elvaåriga katten Sally i Pryssgården, faller med råge in under rubriken solskenshistorier. Men det kunde ha varit annorlunda. Det var väldigt nära att hennes liv slutat i ett källarförråd bara några meter från det trygga hem hon vuxit upp i.
- Det var den 3 juli, vi släppte som vanligt ut henne. Hon satt som hon brukar på översta trappsteget på altantrappan, säger Jenny Jonander.
Men när det var dags att ropa in Sally för kvällen, var hon borta. Familjen gjorde åtskilliga försök att kalla på henne, men hon syntes inte till.
Dörrknackning
- Efter ett par dagar satte vi upp lappar och jag polisanmälde hennes försvinnande. Jag ville ju veta om hon blivit påkörd eller så, säger Jenny.
Sedan följde dörrknackning hos grannarna. Men ingen hade sett Sally.
- Jag var till och med inne hos grannen där det sedan skulle visa sig att Sally gömt sig. Men jag tittade bara i garaget, fortsätter Jenny.
Efter ett par veckor gav familjen mer eller mindre upp. Men ett liv utan katter kändes tomt.
- Så när vi åkte hem från vår semester på Gotland stannade vi till och köpte två kattungar. När jag sedan tog dem till veterinären meddelade jag att Sally var avliden, fortsätter Jenny.
Hittade kattbajs
Men bara några timmar därefter knackade det på dörren. Där stod grannen.
- Hon trodde att vår katt möjligen gömde sig
i hennes källare. Hon hade hittat kattbajs. Vi var tvärsäkra på att hon hade fel. Och var det Sally skulle hon ju knappast vara vid liv, säger Jenny, som ändå begav sig ner i källarförrådet. Försiktigt ropade hon på Sally.
- Då började det röra på sig längst bort i ett hörn. Så kom hon emot mig, nästan krypande längs golvet, upp i min famn.
Jenny berättar sedan, med tårar i ögonen, hur Sally puffade på henne, hur hon spann och liksom inte ville lämna famnen.
Fick dropp
- Hon var så mager och hade tappat massor med hår, så dagen efter åkte vi till veterinären där hon fick dropp. Hon var helt uttorkad. Men förmodligen har hon ändå fått i sig någon droppe vatten, trodde veterinären. Kanske från ett handfat, annars hade hon aldrig klarat sig, fortsätter Jenny.
Nu har det gått några veckor och Sally håller på att bli sitt gamla jag igen. Men än så länge får hon hålla sig inomhus.
- Vi vill att hon ska hinna landa, säger Jenny.
Det innebär också att de nyinköpta kattungarna fick ett nytt hem.
- Sally hade inget behov av dem och vi vet att de har fått ett nytt bra hem, tillägger hon.