Videon är inte längre tillgänglig
I förra veckan såg Stig Ljungberg för första gången i sitt 67-åriga liv en fritt strövande varg. Först förstod han inte vad det var.
– Jag trodde att det var grannens schäfer som smitit igen. Men när jag ringde grannen sade han att hunden var hemma.
Klockan var kring halvnio på förmiddagen i torsdags. Stig Ljungberg var på väg hem från Kuddby på Vikbolandet när vargen kom springande över åkrarna, korsade vägen framför honom och fortsatte över nya åkrar för att försvinna in bland träden i en skogsbacke.
– När vargen fick syn på mig hukade den sig men fortsatte att springa. Jag stannade men öppnade inte bildörren, jag ville inte stressa den mer.
I stället följde han vargen med blicken så länge det gick och sedan ringde han till sin fru. Hon trodde honom inte.
Det gjorde däremot Benny Amberin, rovdjursspårare vid länsstyrelsen i Östergötland. I mer än en veckas tid har han kunnat följa vargspåren.
– Jag tror att det är en hanne som söker nya revir och en ny flock. Det är därför den rör sig hela tiden. Hittar den ingen lär den gå tillbaka i sina egna spår, säger Benny Amberin.
I Tåby såg han både säkra vargspår och en pälstuss på en buske.
– Så nu har jag några hårstrån från vargen i ett kuvert härhemma.
Rapporterna har strömmat in till länsstyrelsen.
– Det konstiga är att ingen hittat några slagna älgar eller rådjur längs vägen. Det finns inte heller någon spillning efter den.
Läs mer om det här samt om den debatt om varg i Sverige som just nu pågår i torsdagens Norrköpings Tidningar.