De senaste fem åren har landstinget centralt avsatt flera miljoner för att försöka komma tillrätta med bristen. Och varje år har man dragit över budgeten för att behovet är så stort. Men nu kan det alltså vara slut trots att bristen bara blir värre.
- Det är varje vårdenhets ansvar att se till att dess personal har den kompetens som krävs. Att vi har gått in och stöttat med centrala pengar beror på att verksamheten inte skött sig. 1999 fick man 20 miljoner kronor för kompetensutveckling, men de mesta pengarna användes till helt andra saker. Då gick vi in för att rätta till de akuta behoven men nu är det dags att diskutera hur det ska vara i framtiden. Så från 2014 finns inte längre några centrala pengar avsatta, som det ser ut nu, säger HR-direktören Mats Uddin.
30 sjuksköterskor
De närmaste åren satsar landstinget åtta miljoner kronor för att cirka 30 anställda sjuksköterskor ska kunna utbilda sig i "bristspecialiteterna" psykiatri, intensivvård och operation eller till distriktssköterska. Pengarna används till en studielön på 15 000 kronor i månaden för dem som utbildar sig. Men sen kan det vara slut.
I praktiken innebär det att det från 2014 blir upp till varje vårdenhet att själv ta fram pengar för att de anställda ska skaffa sig den nödvändiga kompe- tensen för att ge en säker vård. I det kärva ekonomiska läget finns det enligt Mats Uddin inte heller mycket som talar för att det finns nya friska pengar att skjuta till.
Kraven på sjuksköterskornas specialistkunskaper ökar ständigt. Sjukvården utvecklas snabbt och går mot allt fler subspecialiteter, som kräver väldigt precisa och aktuella kunskaper inom just det begränsade område där man verkar. De gamla specialiteterna medicin och kirurgi är inte längre gångbara.
Läs mer om det här i onsdagens Norrköpings Tidningar.