Bävern, Castor fiber, är vårt lands största gnagare. Den kan bli cirka 70 - 100 cm lång (svansen därtill 30 - 40 cm) och väga 18 - 22 kg. Den är främst vattenlevande och nattaktiv och därför svår att få syn på. Däremot ser man mer av dess omdanande aktivitet i form av fällda träd utmed sjöstränderna, vid bäverhyddorna och dammarna. Normalstora hyddor blir 1 - 2 meter höga, 2 - 4 meter breda och 8 - 10 meter långa. I sällsynta extremfall kan hyddorna bli 2,0 - 3,5 meter höga med en omkrets på 30 meter.
Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Denna stora gnagare förekommer i alla typer av inlandsvatten som inte är alltför strömmande. Bävern bygger emellanåt dammar i små, relativt grunda strömvatten. Födan består under sommaren främst av vattenväxter och örter. Övriga tider på året domineras födan av bark, kvistar och löv från lövträd, främst björk. En del kolonier samlar vinterförråd av grenar och kvistar och lagrar dem under vattnet. Ungarna, normalt 2 - 3 stycken, föds i maj - juni och stannar vanligen i reviret till två års ålder. Tillgången på vinterföda är sannolikt den viktigaste faktorn för begränsning av en bäverpopulation.
Jakt på bäver är tillåten från 1 oktober till 10 maj i de södra delarna av utbredningsområdet och från 1 oktober till 15 maj i de norra. För att förhindra oacceptabla skador får skyddsjakt bedrivas efter särskilt tillstånd.
Omkring 5000 bävrar skjuts varje år och det är färre än vad stammen långsiktigt beräknas kunna tåla i dag.
Källa: Naturhistoriska museet/ Svenska Jägarförbundet