Söderköping en profil fattigare

En välkänd Söderköpingsprofil har gått ur tiden. Bengt-Olof Svensson var känd långt ute i Europa för att med en vinkning hälsat bilister som passerat på E22.

Bengt-Olof Svensson sågs under många år vinka och tjoa åt bilisterna som körde genom Söderköping.
Arkivbild: Ida Ling Flanagan

Bengt-Olof Svensson sågs under många år vinka och tjoa åt bilisterna som körde genom Söderköping. Arkivbild: Ida Ling Flanagan

Foto: Ida Ling Flanagan

Söderköping2010-02-24 21:09

Nu är det ganska länge sedan Bengt-Olof Svensson sågs vinka till förbipasserande bilister.

Han hade varit sjuk en längre tid när han avled i sin bostad på måndagskvällen, 62 år gammal.

Att många uppskattade hans vinkande vittnar ett mejl som Stellan Skarsgårds tonårsdotter Eija skickade för några år sedan.

I det skrev hon att Bengt-Olof Svensson verkligen var en ambassadör för Söderköping där han stod och hälsade bilisterna välkomna.

Röjde i skogen
Sitt arbete hade han på Hamrahuset där han framförallt vävde mattor, men även broderade. Senast i somras lämnade han över ett resultat av sin flit, en broderad tavla som föreställde en brandbil, till räddningstjänsten i Söderköping.

En dag i veckan brukade han vara ute med röjarna i skogen och ibland körde han tvätt eller följde med och bytte böcker på biblioteket.

Bengt-Olof Svensson tyckte om att vara där människor rör sig och gillade att prata med folk. När han fyllde 60 i december 2007 berättade han för NT att han ofta gick på Storgatan och kollade läget lite.

Tillsammans med sin gode man Kjell Jonasson brukade han resa, helst med buss, till Norge och Danmark bland annat. Han gillade att åka tåg, båt och flyga helikopter. Men bilar var allra bäst. Enligt Kjell Jonasson var han en fena på bilmärken och kunde vartenda ett.

Trivdes i lägenheten
Bengt-Olof Svensson var född i Kisa den 6 december 1947. Han kom till Söderköping och vårdhemmet Storängen som liten. Där bodde han till slutet på 1970-talet, en tid han inte ville prata så mycket om.

Den egna lägenheten dit han flyttade senare, trivdes han mycket bättre i. De sista månaderna i sitt liv bodde han på Vänsögården i Söderköping, efter att han insjuknat under sommaren.

Någon närmare släkt hade han inte, förutom ett par kusiner i Småland. Sommaren 2007 träffade han två kusiner som inte sett honom sedan han var baby.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om