Han vill stoppa slammet

Norrköping är en av få svenska kommuner som ägnar sig åt att använda avloppsrester från reningsverken som gödsel på åkerjordarna. Kretslopp, säger återvinningsglada miljöpolitiker. Cancerfara och stor risk för ännu okända miljörelaterade sjukdomar, säger Åke Karlsson som är ordförande i Förbundet Sveriges Småbrukare. - Vi använder våra åkrar som en sopptipp för industri- och kemikaliesamhället, säger Karlsson. Avföring sprider gifter
Åke Karlsson driver en mindre ekologisk gård utanför Krokek och han är en av de kritiker som skrivit på ett upprop mot slammet. Uppropet publicerades i helgen på DN debatt, där ett 40-tal tunga namn hävdade att tungmetaller, hormoner och läkemedelsrester tar sig in i näringskedjan när avloppsslammet sprids på åkrarna. - Men det finns ett starkt intresse från kommunerna att bli av med slammet. Samtidigt har vi en giftfri miljö som miljömål och då kan det inte vara tillåtet att sprida det här omkring sig. En ekonomisk fråga
Avloppsslam är kemiskt behandlade rester av mänskliga fekalier som innehåller rester av det moderna kemikaliesamhället. Kritikerna varnar för att nya faror kan uppstå då ämnen reagerar med varandra och fortfarande vägrar Svensk Mjölk att köpa in från gårdar som gödslar med slam. Men för många bönder handlar det i slutändan om en ekonomisk fråga. - Bönderna får slammet gratis mot att de hämtar det och det ska ställas mot att de kanske får betala flera 100 000 för att köpa konstgödning, men det är ändå ingen ursäkt.

Han vill stoppa slammet

De senaste åren har tonvis med avloppsslam spritts ut på Östergötlands åkerjordar. Nu varnar forskare, lantbrukare och politiker för giftspridning och kräver att verksamheten upphör.