Många tror att Pixie är nazist

Pixie, jag har hört att du är SHARP (Skinheads against racial prejudice) skin. Vad innebär det?

Pixie är 23 år och arbetar som smed. Sedan i åttan har han varit skinhead, med tillägget SHARP (skinheads against racial prejudice, alltså skinheads mot rasism).

Pixie är 23 år och arbetar som smed. Sedan i åttan har han varit skinhead, med tillägget SHARP (skinheads against racial prejudice, alltså skinheads mot rasism).

Foto: Viktor Nyström

Norrköping2009-03-27 00:15
- Det dök upp i USA på sent 80-tal, då det fanns som mest av nazistskinsen. Det är en motaktion till mediernas profilering av alla skins som nazister. Men samtidigt känner jag att det har blivit töntigt med alla miljontals “labels" inom kulturen. Så numera bryr jag mig inte egentligen, det gör det samma om jag kallas SHARP eller Original. Man är den man är. Och en riktig skinhead är aldrig nazist. Hur länge har du varit skinhead? - Det har gått i vågor ända sedan åttan. Men det handlar ju bara om musiken egentligen, jag gillar gammal reggae, glöm Bob Marley och alla andra dreadtomtar, det ska vara tidigt 60-tal. Sen gillar jag gammal ska också, det ska liksom handla om att ha kul istället för att sitta och slappa. Inget segande, utan upp och dansa och ha asroligt liksom. Vad gör du på helgerna? Finns det någonstans där skinheads samlas? - Jag jobbar på helgerna så det blir inte så mycket. Men annars blir det väl Världens Bar eller vad som helst. Black Horn och Svea Skeppet har ju Oi-punkspelningar ibland och även skakvällar, men det är bara någon gång i månaden. Men vi är för få skins i stan för att ha ett riktigt häng. Det brukade vara här (Broadway Express), men sen blev vi mer och mer splittrade. Vissa började jobba och vissa hade andra saker för sig. Du säger att ni är få i stan, hur många är ni, tror du? - (Skrattar) Fem om man tar i. Men det finns nog fler, fast de gömmer sig. Många är rädda för vad folk ska tycka och tänka om dem, om de går runt i kläderna, man är liksom rädd för att visa vem man är. Så det händer väl att man träffar på ett par skins på Black Horn-spelningarna som man inte träffar på stan. Men är det verkligen mycket kritik man får? Du verkar ju stå ut med det... - Nej alltså egentligen inte. I alla fall inte rakt ut, många är ju rädda för oss. De tror ju att vi kommer döda dem liksom. Men det är ju bara komiskt. Folk är ju så fega, det händer ju aldrig att någon stannar och snackar med en. Det har ju hänt att man typ försökt vara snäll genom att hålla upp dörrar för äldre och sådana med barnvagnar. Men de blir ju så avskräckta att de går åt andra hållet. Men jag bryr mig inte om sådant längre. Det måste varit mer kritik i skolan... - Helt klart. Mycket lärarna ska utreda och lägga sig i. Men känns det inte obefogat? - Jo, men det är ju så med invandrarkillar, och svenska killar för den delen, som bråkar också. Bara för att några gör det drar man alla över samma kam. Även fast det bara är typ en procent som faktiskt slåss. Man ser alltid det värsta, det är alltid det som lyckas slå sig fram. Samtidigt som den riktiga kulturen hamnar i skymundan. Men det är något man får leva med. Men när du vistas på krogen då? Blir det bråk då? - Ja då kan det ju komma fram någon som vill bråka. Men det brukar räcka med att ställa sig upp och se lite farlig ut, så sticker de och börjar irritera någon annan. Men där kan man ju få kommentarer som; “Jävla nazi". Men då räcker det ju med att jag visar dem vad jag lyssnar på, tidig ska känns inte så nazist om du frågar mig. Men skinheadkulturen är döende? - Ja. Det kom väl ett uppsving tack vare filmen This is England. Många tyckte det var en frän stil och sen var de liksom skinheads resten av sommaren, men inte längre än så. Det känns som om det är många som reagerar på om man är skin... - Exakt, folk har ju så många idéer och tankar om det, vad det innebär liksom. Men det är ju liksom en sluten kultur, och ganska gammal, men utan att den någonsin nått någon modepopularitet. Som typ Rockabilly gjorde typ förra året, men den känns nog lättare att ansluta till. Köpa några Elvisskivor och sen är du med i gänget. Samtidigt som skinheadkulturen är lite svårare att sätta sig in i, på det sättet. Men kan inte det bero på rädslan att förknippas med ett nationalsocialistiskt tänkande? - Jo självklart. Det är inte många som förstår att det typ handlar om att göra det bästa av det man har. Ursprunget är ju arbetarklassen i England liksom. Det är ju inget kul att misshandla invandrare och bara bråka. Hellre sitta i någon park, lyssna på bra musik och dricka öl med sina vänner, och ha riktigt roligt. Händer det att du träffar på naziskins? - Självklart. Men det värsta är ju att de ofta tror att man är en nazist också. Så slänger de upp högerhanden och heilar, själv slänger man upp långfingret och springer. Men det är klart det finns många nazister, obildade människor liksom. Men jag tror att naziskinsen har dött ut helt, det var länge sen jag träffade någon. Men det är nog olika i olika städer.
Bakgrund Uppstod i England
Skinheadkulturen började som en förlängning av modskulturen i England under sent 60-tal, främst inom arbetarklassen. Kraftigt inspirerade av så kallade “rude boys" på Jamaica, ersatte de modkulturens soulmusik med ska och rocksteady och blev därmed mer självständiga och tillslut fick de titeln skinheads av den engelska pressen. På senare tid, tillsammans med punkens intåg, kom skinnskallarnas egna subgenre av punk, den så kallade Oi!-punken. Man förknippar skinheads med; kort hår, kängor, rutiga-skjortor, uppvikta jeans och hängslen. Kulturen har aldrig varit avsedd för politik. De kallar sig även bulor, skins och peanuts. Dock, sedan kulturen i slutet av 80-talet började associeras med nazism, har vissa skins aktivt tagit ställning mot rasism under beteckningen SHARP.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om