Dyrt äga Ållonö slott

Dollarregnet startade vid förra sekelskiftet. Pauline Bancroft från Boston slösade sitt fadersarv på slottet. Fadern samlade bland annat mattor tillräckliga att täcka hela Sahara. Pauline byggde nya flyglar på Ållonö och satte själv trädgårdsspaden i jorden. Törnrosaslottet doldes inte längre i snårskogen utan fick parker värdiga ett litet Drottningholm. Här kunde man vandra mellan italienska dammar, franska buxbomshäckar och engelsk natur. Mer grädde på bakelsen
Allt fick en lyster som överglänste självaste Nicodemus Tessin d ä. Som en rosa prinsessbakelse med ärgat tak spritsades ännu mera grädde på exteriören. För första gången kunde man se en lätt förskönad variant av ett svunnet Ållonö precis som på sueciasticken av Eric Dahlbergh. Maken Carl Gustaf Flach, som drömt om slottet när han växte upp på Svensksund, dog snart.
Ållonö fortsatte i splendeur - djupt dekolleterad höll amerikanskan Pauline stort hov, dukade direkt på bordet, och födde upp fullblod. Kreugerkraschen 1932 gjorde slut på dollarflödet. "Tant Pauline" höll sig kvar på tronen till fyllda 97, av betjäningen kallad "hennes nåd". Middagskonversationen skedde på engelska, i stallet svor hon glatt på östgötska, berättar den lätt avundsjuka hemmapubliken. Inom konstvetenskapen (och som översättare av Selma Lagerlöf) åtnjöt hon den största aktning. Mer kosmetika
Dags för ansiktslyft. Kosmetikmiljonären Alvar Wikström satsade hustruns förmögenhet på barockpärlan. Som damfrisörska lanserade hon Helen Curtis produkter och snart växte en fabrik upp i Norrköping. Värdet av smycket vid Bråvikens böljor med grödor var nu uppe i åtta miljoner kronor. Strid kring testamente
Ållonös omgivningar asfalterades för rullstolsburna hustrun Eva. Lantbruket gick på högvarv. Men i dödsboet efter de barnlösa makarna startade en testamentstvist som slutade i tvångsskifte. Brodern Georg Wikström, som ansåg sig ha rätten till Ållonö genom ett obevittnat testamente, måste lösa ut sin syster. Plast på hett plåttak
Kändisadvokaten Henning Sjöström grep in. Oljepengar skulle skänka ny glans åt Ållonö. För 4,7 miljoner kronor fick slottet ny ägare och för 20 miljoner rustades flyglarna och parken igen. Bort sprängdes kullen framför slottet och uppfarten belas med sten från två Linköpingsgator. På taket las plastad järnplåt i grönt som ska erinra om ärgad koppar. Stjärnor på slottet
Ållonö festade som i fornstora dar. Vem minns inte kalaset i högkonjukturens 1980-tal när värdinnan vid studentkamraten Sverker Åströms sida firade jämna år... Git Gay sjöng, Operakällaren rullade ut bankettmaten och kultureliten flockades. Mike Lauter, oljemagnaten, skruvade på guldkranarna och fru Karin, tandläkare och syster till internationelle hjärtkirurgen Åke Senning, gick med liv och lust in för att ge pärlan en kontinental puts. Men hon drogs alltmer till Rivieran och hoppades få 50 miljoner för barockpärlan. Mer stjärnglans
Det blev återigen oreda
i dödsboet. Barnen var inte överens. Till slut fann dottern och mågen - Eva-Marie och Göran Tidström - en lösning. Ållonö öppnades för konserter, konferenser och bröllop. Anita Lindberg, från Ekenäs slott, såg till att stjärnor som flöjtisten Gunilla von Bahr och operasångerskan Sylvia Lindenstrand drog publik till Ållonö. Men det saknades inte spekulanter. Skidkungen Ingemar Stenmark var på jakt efter lite "privacy". Han hade inga ekonomiska begränsningar men föll inte för pärlan. Tröttnade
Det gjorde i stället China Vision som köpte slottet för 17,5 miljoner. Ägarna Charlotte och Rikard Rosenmüller hade en vision om kinesiska affärsmän på Ållonö men fann att alla kunde inte rymmas inom väggarna utan köpte Getå konferenshotell. Efter två år hade de tröttnat på trädgårdsarbetet och Ållonö var till salu igen. Kimstadbon Anders Svärdvik, som handlar med plåt och byggt upp Kilsta metall, lade upp 20 miljoner kronor. En dröm om "världens snyggaste fastighet" gick i uppfyllelse. Faller i farstun
"Barockpärlan" är kostbar men också kostsam. Lystern gör att få kan motstå. Formen är så sagolik att många faller i farstun (vilket också var avsikten under barocken). Detta är den svenska varianten av en italiensk lantvilla av Palladio som smält samman med det franska lantslottet Vaux-le-Vicomte. Ållonö var tänkt att nalkas med båt, varför ryssarna 1719 snabbt upptäckte pärlan, rullade av kopparen på taket och satte eld på bygget. Men 1 100 kvadratmeter är med slottsmått mätt inte mycket. Det gör Ållonö lockande som privatbostad. Även om största salen på 10 gånger 12 meter rymmer ett ordinärt radhus. Bär sig inte
För varje år snurrar köpekarusellen allt fortare. Ållonö går ur hand i mun, och hinner sällan gå i arv. Ägarskiftena kantar fasaden (med sina runda blinderingar) som lanternor. Driften och underhållet är kapitalkrävande, någon jord hör inte längre till. Sedan Georg Wikström sålt jord och vattenarealer på knappt 900 hektar för 4,2 miljoner har den ekonomiska bärkraften försämrats. Ållonö - som är av riksintresse men märkligt nog inte är byggnadsminne - framstår alltmer som en Hollywooddröm med sina 14 hektar park och sju bassänger. Den som bebott Ållonö längst i modern tid är betecknande nog dollardynastin Bancroft-Flach. Sextio år varade festen.

Dyrt äga Ållonö slott

Sveriges "barockpärla" badar i pengar. Ägarna omsätter stora belopp men Ållonö brottas med fallande kurser och krossade drömmar.