Olika metoder för navelprov på nyfödda

Trots att Socialstyrelsen uppmanar förlossningspersonal att använda samma metod för att klämma av navelsträngen på nyfödda barn varierar metoderna fortfarande i Östergötland.

Foto:

Östergötland2009-01-14 20:50
I november kom nya rekommendationer till förlossningspersonal att vänta minst två minuter med att klämma av navelsträngen. Metoden används redan i Linköping medan förlossningsavdelningen i Norrköping avvaktar.- Vi håller på att diskutera det just nu men har inte enats om hur vi ska göra än, säger Agneta Werner, medicinskt ansvarig på förlossningen på Vrinnevisjukhuset.Medan diskussionerna pågår fortsätter personalen på Vrinnevis Kvinnoklinik med den tidiga avnavlingen, det vill säga att navelsträngen på den nyfödde kläms åt, "klampas", omedelbart efter förlossningen. Detta görs genom att två peanger sätts fast på navelsträngen. Genom att klampa tidigt kan personalen ta ett blodprov i navelsträngen som visar om barnet lidit av syrebrist under förlossningen. Bättre för barnen
Men aktuell forskning visar att sen avnavling är ännu bättre för barnen. - Vi har gått igenom det som har skrivits om det här och i dagsläget finns det inget som visar att det ena är bättre än det andra, säger Agneta Werner. Något som kollegan i Linköping, Marie Cedergren, inte håller med om. Hon införde den nya policyn på Kvinnokliniken redan innan Socialstyrelsens riktlinjer kom. - Rapporterna visar vetenskapligt och entydigt att det är en fördel för barnen med sen avnavling. Får extra blod
Genom att navla av senare får barnet i sig extra blod från moderkakan som bättrar på järnförrådet och stamcellerna som har en skyddande effekt i både nyföddsperioden och senare i livet. Stamcellerna kan exempelvis hjälpa barnet om det skulle drabbas av cancer. Däremot anses risken öka för nyföddsgulsot som i värsta fall kan ge hjärnskador. - Det är en av alla de här myterna som finns i branschen, säger Marie och hänvisar till forskning som visar att det saknas någon koppling.Enligt de nya riktlinjerna ska provtagningen fortsätta att tas på alla nyfödda men på ett sätt där barnet kan få i sig det extra blodet från moderkakan. Personalen ska då hålla barnet lågt i 30 sekunder så att moderkakan befinner sig ovanför barnet. Blodprovet tas genom att personalen klämmer åt navelsträngen med fingrarna och när provet är taget kan blodet fortsätta att flöda.- Vi diskuterar fortfarande om det är nödvändigt att hålla barnet lågt, vi vill hellre lägga barnet direkt på magen. Det är lite olika hur barnmorskorna gör, men det finns inget i den utländska litteraturen som säger att barnet ska hållas lågt, säger Marie Cedergren.
Bakgrund Avnavling
Att metoderna för att klämma av navelsträngen, avnavla eller klampa på fackspråk, varierar beror på de viktiga blodproverna som ska tas i navelsträngen på alla nyfödda. Forskningen går isär om vilken metod som ger bästa provresultatet.Tidigare har metoderna för hur förlossningspersonal navlat av, klampat på fackspråk, varierat kraftigt i Sverige. Det har gjorts alltifrån omedelbart efter förlossningen till efter tio minuter. De allra flesta har gjort det omedelbart efter förlossningen. De nya riktlinjerna uppmanar förlossningsvården att använda samma metod - den sena avnavlingen. Genom att endast klämma av navelsträngen med fingrarna kan navelsträngsprovet tas och efter provtagningen kan blodet fortsätta flöda. Diskussionen om när avnavling ska göras sträcker så långt tillbaka i tiden som till 1870-talet.Källa: Barnmorskeförbundet
och Läkartidningen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om