Synskadad präst bäst på ord

Hon är bra på att lyssna. Dessutom har hon lätt att lära sig texter utantill. Mikaela Stigsdotter Larsson är både präst och synskadad.

Mikaela Stigsdotter Larsson tror att hon är bättre på att lyssna och tala. Hennes synskada gjorde det till en utmaning att bli präst. foto: håkan sjöström

Mikaela Stigsdotter Larsson tror att hon är bättre på att lyssna och tala. Hennes synskada gjorde det till en utmaning att bli präst. foto: håkan sjöström

Foto: Håkan Sjöström

Norrköping2009-01-12 17:55
Det som för många kan framstå som ett handikapp är en styrka för henne. - Jag fokuserar inte så mycket på utseende, utan är mer lyhörd för röster. Människor kan anlägga en yttre mask, men det är betydligt svårare att dölja sina känslor genom rösten.Hennes problem är händerna. - Jag måste läsa med händerna. Om jag samtidigt måste utföra något, som att hålla ett dopbarn, kan det bli komplicerat. Därför är jag bra på att lära mig texter utantill.Utmaning
Mikaela Stigsdotter Larsson är med andra ord fokuserad på "ordet".- Jag tänker mer på vad jag säger, konstaterar hon.30 år gammal är hon nu mogen för sin första tjänst i Sankt Johannes församling. - Det blev en utmaning att kunna hantverket i praktiken, förklarar hon.Unga kristna
Religion har alltid fängslat henne. Religionslärare var ett alternativ. Hon var mycket aktiv bland de unga i Borgs församling och sjunger också i Bel Canto-kören. Så föddes tanken att bli präst.- Nästa gång blir det inte en docka, utan ett levande barn som jag döper, säger hon med stor förväntan.Hon ville ursprungligen bli mjölkbonde, som sina föräldrar.- Men inte storproducent. Jag gick först på Vretagymnasiet och läste naturbruk, men när det visade sig att de flesta skaffade mellan 60 och 100 mjölkkor för att bli lönsamma, insåg jag att det inte var något för mig.Längre studier
I vanliga fall tar det 5,5 år att studera till präst. För Mikaela Stigsdotter Larsson tog det åtta år.- Det är möjligt att det sinkat mig att kurslitteraturen måste översättas, antingen till talböcker eller punktskrift.Spelar könet någon roll?- Ingen. Jag föredrar att man ser på präster som individer. Men ofta beror det på samhällssynen och hur man bemöts socialt som gör att vi uppfattas olika. Kvinnor anses empatiska, män ska vara intellektuella.Så kvinnliga präster är inte bäst att gråta ut hos?- Lika litet som män förväntas vara auktoritära. Men det finns en uppfattning om att kvinnliga präster är bäst vid begravningar. Ibland kan ju erfarenheten ge oss särskilda egenskaper.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om