Arkeologisk utgrävning utan en rispa i marken

På en parkeringsplats i centrala Norrköping går geofysiker Immo Trinks och arkeologen Pär Karlsson fram och tillbaka med en apparat mellan snören spända över asfalten. Det ser inte ut som någon arkeologisk utgrävning, men det beror på att man nu använder en sorts ekolod på land, en georadar. Med 25 centimeters mellanrum scannar den av asfalten som ett ekolod; ljudvågor skickas ut, stöter de på något studsar ljudet tillbaka i form av ett eko som syns på en monitor. Titthål hade förstört
- Det är ett fantastiskt hjälpmedel, annars hade vi behövt borra titthål slumpartat, vilket förstör miljön mycket mer, säger arkeologen Pär Karlsson. Parkeringen bakom Linden och Spiralen ska bebyggas. Men först ska det undersökas om det ligger några arkeologiska fynd begravda. Riksantikvarieämbetet har kallats in och i somras gjordes en förstudie. Normalt hade nästa steg varit att slumpvis borra titthål i asfalten. Nu behövs inte det tack vare georadarn. Med hjälp av den samlas data in som sedan kan sammanställas i ett dataprogram. Där bildas ett tredimensionellt utsnitt av hur det ser ut under markytan. Genom att sedan göra horisontella snitt bildas kartor som visar hur det ser ut på olika djup under markytan. Kartor som sedan kan jämföras med gamla kartor av platsen. Det som inte är kartlagt
- Det man letar efter är egentligen det som inte finns på någon karta. Det kan vara hus som har hamnat mitt emellan två kartor, men det kan också vara väldigt gamla lämningar som inte finns med på någon karta. Den äldsta kartan över Norrköping är från 1640, säger Pär Karlsson. Fördelarna med arbetssättet är många. Framför allt slipper man stora, stökiga arbetsplatser. Men det finns ett par nackdelar. Georadarn ser inte allt, jorden kan den till exempel inte läsa av. Det den ser är i stället huslämningar och husgrunder. Och så skapar den förväntningar som inte alltid infrias. - Man ska inte tillmäta den alla helgons helighet, men ur vårt perspektiv är det här ett drömsätt att jobba. Vi kan komma in tidigt i processen så att arkeologin inte blir ett problem, säger Pär Karlsson. Gamla Torget var centrum
I dag placeras Norrköpings ursprungliga centrum till det Gamla Torget. Det har sedan antagits att staden har vuxit med torget som utgångspunkt. Men knappt några fynd har gjorts i området. - Man har hela tiden trott att staden utgått från Gamla torget och vuxit som ringar på vattnet. Men i teorin skulle det kunna vara så att man har letat på fel ställen. Det skulle rent teoretiskt kunna vara det här som är den äldsta delen av staden! Ungefär en vecka tar det för Pär Karlsson och Immo Trinks att scanna av hela parkeringsplatsen. Därefter sammanställs och analyseras resultaten. Första veckan i december ska rapporten presenteras.

Arkeologisk utgrävning utan en rispa i marken

"Avstängt för arkeologiska undersökningar" står det på skylten. Men inga grävmaskiner syns till, bara snören och en apparat som liknar en gräsklippare.