Piggaste pensionären i Örebro

Efter en eftermiddag i hans sällskap är det bara att lyfta på kepsen och hålla med. En slitstarkare farbror är svårt att hitta. - Här finns det inga krämpor, varken i kroppen eller munnen, fortsätter han. Nej, munlädret är det definitivt inget fel på. Och inte fysiken heller, den har alltid hållit toppklass oavsett om det har handlat om bandy eller fotboll. Olle Sääw debuterade i ÖSK:s allsvenska bandylag på nyårsdagen 1946 och spelade sedan 22 hela säsonger i sträck utan att missa en enda match. Det blev 407 matcher innan han satte punkt med SM-finalsegern mot IF Göta på Söderstadion den 12 mars 1967, 39 år ung. Då kunde han se tillbaka på en fantastisk karriär som gav honom fem SM-guld, två VM-brons, 22 A-landskamper och för alltid epitetet Mr Bandy i Örebro SK. Parallellt med bandykarriären hade han en nästan lika imponerande period i ÖSK:s fotbollslag. Mellan 1946 och 1964 spelade han 606 A-lagsmatcher, varav 155 i allsvenskan. Därmed ligger han trea i ÖSK:s maratontabell genom tiderna. Receptet för den slitstarka karriären stavas envishet, träningsflit och ett helt liv utan vare sig alkohol eller cigaretter. 80 år gammal håller han fortfarande stilen med dagliga träningspass i lägenheten som ligger bara några kvarter från Behrn Arena. - Det är armhävningar och allt möjligt. Och sen får jag regelbunden massage av min gamla klubbkamrat "Totten" Gustavsson. Men jag måste väl erkänna att jag inte är lika stark som när jag gjorde lumpen i jägarplutonen, berättar han. NT-sporten träffar ÖSK:s krutgubbe på Örebro läns idrottsmuseum där stadens största sportprofiler finns presenterade. Här finns Stig Blomqvist, Ronnie Peterson och självklart en egen monter med Olle Sääw. - Det är en prydnad att få vara med här, konstaterar Olle medan han står och studerar en jättelik svartvit bandybild där han själv och lagkompisen Rolf Hallgren stormar fram i ett rafflande anfall. Helt plötsligt står Rolf själv i egen hög person precis bredvid och eldar på med superlativer. - Olle var en underbar lagkamrat. Envis, stark och glad och väldigt snäll mot oss juniorer som kom fram, berättar han. Olle skrattar åt berömmet. Det är uppenbart att han trivs i den här miljön och varje vecka samlas gänget från Idrottshistoriska sällskapet just här för att tippa fotboll och snacka gamla minnen. Och snacka kan Olle Sääw, precis hur länge som helst om sin långa idrottskarriär. Det är bandylandskamper mot Sovjet, stenhårda derbyn mot ärkerivalen KSK och så fotbollshöjdarna, matcherna mot IFK Norrköping som var en stormakt i svensk fotboll när Olle var aktiv. - Det var rena drömmen att åka ner till Norrköping och mäta krafterna med storebror. Och vilka spelare de hade, "Bajdoff", "Zamora", Kindvall och alla de andra, det var en högtidsstund för oss att möta de här killarna, säger Olle och skakar på huvudet åt minnena som väller fram. Han minns särskilt en match mot IFK på Eyravallen när det kom 16 000 åskådare för att se lagen spela oavgjort. För egen del har han också svårt att släppa en annan historia från Idrottsparken i Norrköping. - Harry Bild i IFK var en stark och ful spelare och det gällde att svara med samma mynt när man mötte honom. Jag sprang på honom så han for ut i kulstötarringen och höll på att slå ihjäl sig. "Åby" (Ericson) blev halvtokig, berättar Olle och skrattar. Under landslagsbacken Orvar Bergmarks ledning var ÖSK:s signum den fysiska spelstilen. På något sätt har den bilden etsat sig fast under årtionden. Fest och klacksparkar har knappast varit synonymt med laget och Olle Sääw nickar instämmande åt den beskrivningen. - Vi fick en stämpel på oss att vi sparkade folk på benen och det lever kvar. Vi har alltid fått anpassa oss efter våra resurser. Samma år som Olle Sääw fyller 80 passar även Örebro SK på att fira 100-årsjubileum. - Jag själv har aldrig varit mycket för att fira men jag har sagt att jag ska ha en rejäl fest om jag klarar mig till 100 år med sinnet i behåll. Men visst är det storstilat att få vara med i en klubb som firar 100 i år. Själv har jag varit medlem i 70 år. Jag bodde vid Eyravallen när jag växte upp och var läktarsopare när jag var en liten grabb. Efter den aktiva karriären har han återvänt till läktaren. Olle Sääw ser alla hemmamatcher även och han inte alltid gillar det han ser. - Jag är lojalt med och tittar och lider, både på fotboll och bandy. För en gammal bollspelare är det inte alltid så jäkla roligt att titta på. Jag saknar spelintelligensen och det kreativa. Grabbarna som spelar i dag har jättefin teknik men är spelblinda. Mycket av det tror jag beror på att de inte håller på med flera sporter längre, säger han. ÖSK har ruskat om truppen rejält efter fjolårets tolfteplats. Spelmotorn Lars Larsen har exempelvis slutat och bland de åtta nya spelarna märks bland andra den finske landslagsmannen Roni Porokara, Samuel Wowoah samt kenyanerna Eric Bassombeng och Bertin Ze. - Det är svårt att bygga något när halva laget är nytt varje år. Så var det inte förr, konstaterar Olle när han står framför en jättebild på Orvar Bergmark från Stockholms stadion. Nu låter du som en gammal gnällgubbe... - Haha. Jag klagar inte högt. Jag har mina synpunkter för mig själv och det är aldrig någon som har frågat efter dem. Det kanske inte vore så dumt att fråga Olle Sääw om råd ibland. Han kunde exempelvis berätta om hemligheten bakom 1000 matcher i ÖSK-dressen.

Piggaste pensionären i Örebro

Ordet krutgubbe har helt plötsligt fått ett ansikte. Olle Sääw, 80, piggaste pensionären i hela Örebro. - Alla andra blir äldre men inte Olle Sääw, säger han själv och skrattar.