Ludwig leder De Geers hemligaste elevförening

Deras mål är att främja kunskapen om svensk litteratur och det har de gjort på De Geer sedan 1859. Men exakt hur - det vet bara en utvald skara. Det ryktas om kåpor, fester och svarta kläder. Ludwig Bertling Wiik är så kallad allfader i Fosterländska Förbundet. Tillsammans med en allmoder leder han De Geers äldsta och hemligaste elevförening som tidigare har rymt kända namn som Albert Engström (tecknare m.m.), Pekka Langer (radio & tv) och Hannes Alfvén (nobelpristagare). Deras syfte är att främja kunskapen om svensk litteratur och har därför ett eget rum och bibliotek bakom scenen i aulan. Men dit har få elever fått komma. Ännu färre journalister. UngNT gjorde ett försök och frågade Ludwig i måndags. Han lät inte omöjlig men bad att få återkomma efter lunch på tisdagen när han haft ett möte med de sju övriga medlemmarna. Hur gick snacket på mötet? -Det var olika meningar. Vi är ett enat men åsiktsrikt förbund. Jag själv var väldigt osäker. Är fortfarande lite osäker på hur det kommer arta sig. Det fanns personer som tyckte att det kunde vara riskabelt för den bild av Fosterländska Förbundet som kommer i och med den här intervjun, medan andra var positiva och ville värna om vårt ansikte utåt, säger han.
Varför är ni så hemliga? -Vi skulle inte hålla viss del av vårt förbund hemligt om vi inte såg en anledning. Tänker sig för
-Med en stark vi-känsla följer naturligt att man skyddar gruppens identitet. Sedan om det egentligen fyller någon funktion eller inte låter jag vara upp till allmänheten att uttrycka. Rummet får vi se, men han vaktar sina ord under hela intervjun. Det är svårt att få honom att bli konkret på frågor om verksamheten, men klart är att de träffas ett par gånger i veckan på skolan och att de håller poesikvällar, boksamtal eller middagar en eller två gånger i månaden. Ibland sammanfaller det med en poets födelsedag. De har också ett utbyte med en likartad förening på Katedralsskolan i Linköping. Vid högtider är de klädda helt i svart, annars räcker "välklätt i mörka färger". Från och till under sin nästan 150-åriga historia har de också gett ut en handskriven tidning vid namn Saga, med litterärt material. Ludwig hoppas att den kan återuppstå under det här läsåret. Litterär prövning
Det som kanske skapat mest frågetecken och mytbildning är invalet av nya medlemmar. Ludwig vill helst flytta fokus till deras vanliga verksamhet men säger så här om hur han blev invald. -Jag blev medlem genom en form av initiationstradition som jag tyvärr inte kan gå närmare in på. -Men det är en form av prövning, en litterär prövning, men proven sätts på hur man är som person, hur man ter sig i olika situationer. Det är också då kåporna kommer in i bilden, enligt andra anonyma källor. Demokratisering
Ludwig har varit med sedan i ettan. Han kände till förbundet innan och visade sitt intresse. Men det var förbundets medlemmar som senare frågade om han ville vara med, inte tvärtom. Då hade de hört sig för om honom genom olika källor. Årets inval kommer också att baseras på en intervju med den tilltänkte medlemmen, som ett led i den demokratisering som Ludwig tycker att förbundet behöver. Får vem som helst vara med? -Det är en del i demokratiseringsfrågan om hur många - och vilka - som kan bli medlemmar i förbundet. Mer än så kan jag inte säga. Den är i alla fall öppen för alla årskurser och har gärna medlemmar från alla program. Om alla var lika till sätt och bakgrund skulle det inte bli så spännande, menar Ludwig. I genomsnitt är de 15 medlemmar varje år, så nya intag väntar. Kan man uteslutas? -På första hälften av 1900-talet och tidigare var det vanligt förekommande att medlemmar uteslöts om de hade betett sig på ett olämpligt sätt. Men jag har aldrig under mina två år uteslutit någon. Hur ser du på namnet? För det inte tankarna till nationalism? -Ja, det har förekommit. Vi ser det inte som något allvarligt problem. Vad folk har för fördomar berättar mer om dem än om oss som förbund. Vad förbundet har haft för syften och ställningstaganden under årtiondenas gång ligger i historien. Detta säger inte att vi inte håller fast vid verksamhetsrelaterade traditioner. -Vi har haft och har verksamma medlemmar som är av annan härkomst än svensk, vilket ses som något mycket positivt av dagens förbund. Hur ser utomstående på ditt engagemang i förbundet? -Vissa reagerar positivt - "va roligt att du är verksam i en elevförbund". Andra tycker snarare att det är något kufiskt, kanske obehagligt. Många är undrande om vad vi sysslar med och det kanske är där främst deras agg ligger, vilket man får se som en följd av att vi har en integritet.

Ludwig leder De Geers hemligaste elevförening

UngNT har gjort det som få - om ens någon journalist - gjort de senaste 20 åren. Vi har kommit in under skalet på De Geers hemligaste elevförening: Fosterländska Förbundet.