Kulturproducenter vill leda projekt

- Då visar vi tre målningar från 1978 av Stefan Teleman som inte har visats i Norrköping tidigare, säger Carin Fahlén.
- Och vi visar keramik från Reijmyre av Lars Andersson och Eva Isaksson, berättar Linda Moberg.
Men kulturproducenter är inte detsamma som att vara gallerist. Vad gör en kulturproducent egentligen?
- Jag har ju mest sysslat med teaterproduktioner för olika fria grupper. 1989 sökte jag ett jobb hos Teater Ikaros och på den vägen är det, säger Linda Moberg och tillägger att ibland kommer man sent in i en produktion. Men i hennes fall är hon ofta med från början.
- Sedan vet man ju aldrig hur det blir. Man får lita på varandra.

De fria teatergrupperna lever på små omkostnader och det gäller att planera från början. En kulturproducent ser helt enkelt till att produktionen blir möjlig att genomföra utan att direkt delta. Linda Moberg har ingen erfarnhet av att stå på scen och säger att det inte ligger för henne alls.
- När man kommer in sent handlar det ofta om publikarbete och marknadsföring, säger Carin Fahlén.
De möttes på Kulturkammaren dit Carin Fahlén kom efter att ha arbetat på Stadium. Sedan var hon med och bildade föreningen Annan Musik och det var via en medlem i den som hon hamnade på Kulturkammaren.
- Jag är en typisk föreningsmänniska, deklarerar hon.

Men nu har de slagit sig samman för att jobba med olika projekt. Kulturproducenterna ser sig som projektledare och är inte heller främmande för att arbeta med företag som kanske inte direkt hör hemma på kulturområdet.
Norrköping är känt som en rik kulturstad men där den absoluta merparten av den härbärgeras inom kulturinstitutioner som Symfoniorkestern, Östgötateatern och museerna. Och de gör ju sina produktioner själva även om det blir vanligare att man anlitar andra. Finns det verkligen en marknad för fristående kulturproducenter?
- Ja, vi har många förfrågningar, säger Carin Fahlén men än arbetar hon deltid med webbdesign på Casall i Norrköping.
Och där publikarbetet blir allt viktigare på kulturinstitutionerna när besökssiffrorna blir ett alltmer uppmärksammat mått för framgång och berättigande i en kärv ekonomi.
- Jag tror att insitutionerna också skulle behöva jobba lite annorlunda för att locka ny publik.

Några kvarter från Carin Fahléns och Linda Mobergs lokal ligger Campus Norrköping med sitt utbildningsprogram Kultur, samhälle och mediegestaltning som varje år producerar en hel kull blivande kulturproducenter. Men själva har de inga kontakter med Campus.
- De märks inte så mycket, tycker jag. Det är mest när de visar sina magisterprojekt, säger Carin Fahlén lite förvånande.
Nej, hon och Linda Moberg tillhör de självlärda praktikerna och verkar stå rätt främmande för de mer teoretiska resonemangen som ekar hos studenterna.
I förlängningen ligger det nära till hands att tro att Norrköping trots sin geografiska täthet har ett ganska segregerat kulturliv.
- Ja, det finns inget ställe där alla möts, det skulle vara bra, säger Carin Fahlén.
- Allmänkultur var ett sådant förut, menar Linda Moberg.

Nu har de tagit saken i egna händer. På Kulturnatten slår de upp portarna och de håller inte för otroligt att de i framtiden gör hela produktionen själva.
- Emellanåt ska vi använda lokalen till det, säger Carin Fahlén avslutningsvis.

Kulturproducenter vill leda projekt

På Plankgatan 46 huserar sedan ett tag kulturproducenterna Carin Fahlén och Linda Moberg. Under Kulturnatten den 25 september kommer de öppna sin lokal för att mer konkret visa vad de arbetar med.