Ny metod kan revolutionera psykiatrin
En världsunik metod som kan avgöra om deprimerade personer riskerar att begå självmord ska testas på Reda-kliniken i Linköping i höst.
Foto:
Metoden går i korthet ut på att mäta aktiviteten hos svettkörtlarna på den deprimerade patientens fingertoppar. - Sedan 1890 är det känt att deprimerade personer reagerar mindre elektrodermalt än andra. Men det var först på 80-talet som vi förstod att det var viktigt, säger Lars-Håkan Thorell, som har forskat om självmord i över 40 år. Han anser inte att kopplingen mellan aktiviteten i fingertopparnas svettkörtlar och självmordsbenägenheten hos deprimerade är långsökt. - Själ och kropp hänger ihop, säger han och tar flera exempel som är allmänt accepterade. Det är ju känt att någon som är riktigt rädd får kalla fingrar och blir kallsvettig, eftersom rädslan aktiverar nervsystemet. Likaså att en generad person rodnar och slår ner blicken. En nyfiken person som hör eller ser något spännande, stannar till, tystnar, kanske håller andan, spetsar öronen och vidgar pupillerna. - Reaktionen är tydligare hos djur. En katt som sitter vid vägrenen och väntar på ett byte tar ingen notis om vi passerar med bilen en halv meter ifrån den. Men även hos människan är den här reaktionen nödvändig för vår överlevnad. Med tiden lär vi oss dock skilja på vad som är viktigt och oviktigt. Annars skulle vi inte kunna koncentrera oss. Tydliga resultat
Hos vissa deprimerade är benägenheten att reagera på olika intryck låg. Lars-Håkan Thorell beskriver dem som hyporeaktiva, vilket innebär att deras svettkörtlar, till skillnad från friskas, inte aktiveras på samma sätt exempelvis om de klappar händerna. - Jag har specialgranskat resultat från 21 års forskning inom området. Jag ser en allé av resultat som bara förstärker varandra. Enligt honom visar de publikationer som finns att en klar majoritet av de som gjort våldsamma suicidförsök eller tagit sina liv var hyporeaktiva. Han förklarar det med att de självmordsbenägna personerna har lämnat den här världen psykologiskt och därför inte fungerar som friska. Förhoppningen är att metoden i framtiden ska kunna användas på vårdcentraler och i den psykiatriska öppenvården. - Jag vill inte att metoden ska fastna på några få universitetskliniker. "En världsgrej"
Reda-kliniken i Linköping ser fram emot att vara först med att testa metoden. - Vi får se vad det här kan ge. Det är en världsgrej. Om vi kan mäta vilka patienter som är hyporeaktiva kan vi identifiera vilka det är extra angeläget att fortsätta behandla. Äntligen får vi ett objektivt mått att utgå från, säger Thomas Eriksson. Reda-kliniken väntar emellertid på klartecken från landstinget. - Det låter jättespännande, men vi kan inte detaljstyra hur närsjukvården använder sina pengar, säger Christian Gustavsson (m), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland. Nye chefen för närsjukvården i centrala Östergötland Henrich Wilander känner inte till Reda-klinikens ansökan och det gör inte ekonomichefen Jan-Erik Rösth heller. Thomas Eriksson, Reda-kliniken, är orolig över detta. -Vi är helt beroende av ett klartecken från landstinget. Nu har vi inte hört någonting. Det är ett exempel på hur illa man behandlar psykiatrin, säger Thomas Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter