• torsdag 30 mars 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
Lägg ner Arbetsförmedlingen! Andreas Norlén (M) Andreas Norlén (M)
Vädersponsor:

Uppvisning i Zelmanis universum

Sophie
Zelmani
Jag måste erkänna att jag blev förvånad av den här konserten. Precis som jag blev förvånad förra gången jag såg Sophie Zelmani. Någonstans inför den här konserten hade jag målat upp en bild av hur det skulle se ut och låta. För i ärlighetens namn - Sophie Zelmani är Sophie Zelmani, hon är en egen genre på något vis. Visst, det kom en ny platta i år, men för mig låter den som Sophie Zelmani brukar låta. Jag var övertygad om att det skulle bli ett sömnpiller.

 

 

Inledningsvis bär jag med mig min förutfattade mening, som till viss del besannas. Scenen är en arsenal av instrument, uppradade som riktiga proffs brukar rada upp sina instrument. Publiken är en mogen publik, det känns vuxet. Sophie Zelmani och hennes band känns till en början sådär ointressant perfekt, nästan som om de spelar en hyllningskonsert till sig själva. Sophie Zelmani, sittande, som väntat och självklart nervös - som vi alla visste hon skulle vara. Men sen så sveps jag med.

 

Kanske är det framförallt Lars Halapi som trasar sönder mina förutfattade meningar. Han har faktiskt sin egen show. En riktig ulv i fårakläder. Till en början väldigt anspråkslös på sin kant, som en blyg studierektor från högskolan för proffsgitarrister. Men det är Lars Halapis gitarrspelande som verkligen ger mig rysningar den här kvällen. Det slår gnistor om hans gitarrsolon och det känns som att hans roll bara växer under kvällen. Något som jag upplever som något mycket positivt, då hans gitarrspelande blir till en snygg kontrast till Sophie Zelmanis bräckliga viskröst.

 

 

Efter bara två låtar är jag frälst. Det är en rejäl uppvisning som vi bjuds på. Även om Sophie Zelmani låter just Zelmani känns konserten väldigt varierad i sitt eget Zelmani-universum.

 

Något som jag upplevde väldigt tråkigt var att lokalen var långt från fullsatt, men Sophie Zelmani reparerar detta en aning genom att uppmana publiken att tränga ihop sig längre fram i lokalen.

 

 

Jag var inte den enda som var nöjd den här kvällen, efter att ha blivit inropad för flera extranummer får Sophie Zelmani och hennes musiker ta emot stående ovationer. Antagligen lite nervösa över om de skulle få gå hem överhuvudtaget den här kvällen.

 

 

 
 
  • Senaste Nytt