Han har de senaste åren företrätt flera tungt belastade kriminella personer, varav en del med kopplingar till kriminella nätverk, och är starkt kritisk till den isolering som långa häktningstider och fullständiga restriktioner leder till.
Nyligen försökte han och en klient få Norrköpings tingsrätt att släppa in massmedia på en omhäktningsförhandling för att allmänheten skulle få veta hur den häktade behandlades.
- Vi ville att allmänheten skulle få veta vilka tortyrliknande övergrepp som sker i Sverige, men tingsrätten valde att stänga dörrarna till rättssalen, säger Mikael Abrahamsson, som i flera år har slagits för "fair trial", det vill säga en rättvis rättegång där åklagarsidan och försvaret har samma möjligheter att förbereda sig inför rättegången.
Kritik av Amnesty
- Problemet är väl känt och det är därför Amnesty International kritiserat Sverige gång på gång. Sverige är också hårt kritiserat i Europa för att vara extremt.
Han är just hemkommen från ett straffrättsseminarium i San Sebastian, Spanien, där frågan diskuterades.
Även forskare har i studien Psykisk ohälsa hos häktade med restriktioner, som gjorts på uppdrag av Kriminalvårdens utvecklingsenhet, pekat på att det är ett rättssäkerhetsproblem att var fjärde häktad med restriktioner mår psykiskt dåligt och har svårt att förbereda sitt försvar i den kommande rättegången.
- De som sitter häktade länge med restriktioner mår psykiskt dåligt i högre utsträckning än de som inte har restriktioner och vi vet att de som lider av depression eller ångest fungerar sämre intellektuellt och känslomässigt, säger psykologen Bengt Holmgren, som var ansvarig för studien.
Mikael Abrahamsson ser det som ett jätteproblem för klienterna. Följden blir att häktespersonalen får skjutsa dem som mår psykiskt dåligt till sjukhuset och att vaktbolag anlitas för bevakning.
Skyller ifrån sig
- Det är inte många som klarar av det här och en klient som mår dåligt kan inte ta till sig någonting. Trots att utredningar ska bedrivas skyndsamt är det inte ovanligt att klienterna får sitta hela häktningsperioder utan ett enda besök från utredande polis och sedan blir det omhäktning och likadant igen tills den häktade säger det åklagare och polis vill.
Är detta ett medvetet förfaringssätt?
- Jag påstår det även om jag säkert får massiv kritik för det av åklagare och polis. Oftast skyller de på bristande resurser hos en extern myndighet som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium), men Europeiska konventionens artikel 6 - om de grundläggande fri och rättigheterna - säger att resursbrist inte är någon ursäkt. Och Sverige har ratificerat den konventionen för länge sedan, säger Mikael Abrahamsson.
Psykologen Bengt Holmgren känner också till kritiken och hade gärna sett att Advokatsamfundet och politikerna hade uppmärksammat studien och tagit initiativ till en förändring av lagstiftningen.
- Men det är inte en fråga som bekymrar någon nämnvärt även om det kommer internationella granskningsorgan till Sverige med jämna mellanrum och påpekar att det inte är lämpligt att isolera människor så länge.