Tuffare lagar behövs i jakten på brottspengar
Offensiven mot organiserad brottslighet med fokus på kriminella mc-gäng, vässar myndigheterna i jakten på brottspengar.
Foto: Jan-Christer Persson Corren
För ekoåklagaren Jonas Strömberg är det här arbetssättet inget nytt. I samband med förundersökningar mot företag i telemarketingbranschen har arbetssättet varit lyckosamt. I XLNT-härvan lyckades de exempelvis spåra upp bland annat
kaffemaskiner och datorutrustning för miljonbelopp. - Tyvärr missade vi 500 000 kronor med en halv dag. Trots flera lyckade utredningar efterlyser Jonas Strömberg en tuffare lagstiftning. - Lagstiftningen är inte tandlös, men skulle kunna vara skarpare. Om exempelvis en person, som har en taxerad inkomst på drygt 200 000 kronor, köper en Ferrari för 1,5 miljon kronor anser jag att han skulle vara tvungen att visa att pengarna inte kommer från brottslig verksamhet. Så är det inte idag. Bollen i rullning
Brottsförebyggande rådet tar i en färsk rapport upp att det här arbetssättet "att gå på pengarna" är relativt nytt och att de vägledande rättsfallen är få. - Det här arbetssättet har fått ett genombrott under senare år. Bollen har satts i rullning, men arbetet är fortfarande i sin linda. Många vågar inte ta steget, eftersom de har bristande kunskaper, säger Malin Forsman, utredare på Brottsförebyggande rådet. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum arbetar nu med att ta fram metoder som kan användas av åklagarna. - Vi behöver vässa oss i det här arbetet, men tyvärr är det brist på ekoåklagare, säger Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping. I dagsläget finns ingen ekoåklagare i Norrköping. - Det är inte nödvändigt att det finns någon här även om det hade varit bra. Vi hoppas att man lyckas rekrytera flera ekoåklagare till Linköping. Vi skulle vilja bilda en projektgrupp med ekoåklagare och åklagare med erfarenhet från grova brott.
Så jobbar vi med nyheter