- Försöker man tänka efter och inrikta sig på att göra något som ska vara framgångsrikt, så då är man redan ute - eftersom man gör något som redan finns, säger Jacob.
Vi träffas hemma
i Smedby, där han både bor och jobbar. Några dagar tidigare har han avverkat sin releasekonsert och ser fram emot tre gig på Kulturnatten. Samtidigt är han hemmapappa och tar hand om en krasslig son.
Gillar rytmisk musik
Att kategorisera Jacobs musik är inte så lätt, men tre komponenter sticker ut:
Svenskspråkigt.
Inspirerat av soul och funk.
Fyllig ljudbild med både körstämmor och blås.
... vilket inte är oväntat från en man som synts
i svängiga coverband som Funkyness allstars, Mr Spruce och MP band.
Dessutom bärs mycket upp av hans omfångsrika röst.
- Jag har mycket influenser från soul. Stevie Wonder och gammal motown. Men genom åren har jag spelat allt du kan tänka dig, alla möjliga stilar.
- Jag gillar rytmisk musik, att det svänger. Och bra melodier. I Sverige har vi väldigt vackra melodier, även om språket är lite svårt att sjunga på ibland eftersom det är mer konsonanter än vokaler, säger han.
Många års skapande
Skivan är en sammanfattning av många års skapande. Låten Kvinnan i mitt liv, som tog honom till final
i radions tävling Svensktoppen nästa förra året, är byggd på en grundidé från 90-talets mitt. Men då var den på engelska och hade ett helt annat stuk. Tiderna förändras och musiken med den.
Metoden är dock densamma för hur låtar uppkommer. Små fragment som får växa.
- Det kan vara en refräng, en häftig rytm, basgång eller ackordsföljd, som jag utvecklar efterhand.
Kom inte med
Idéerna har använts på många olika håll genom åren. Han har skrivit låtar till en barnbok, stämningsmusik till en radioföljetong och instrumental orgelmusik, med mera. För tre år sedan gav han sig dessutom in i schlagersvängen tillsammans med en kompis.
- Vi skrev en låt för Melodifestivalen. Lite Björn Skifs, Michelangelo-stil. Magnus Bäcklund sjöng in demon, men det är tufft att komma med, måste vara kompis med Christer Björkman, säger han och skrattar.
I stället jobbade han vidare på det egna materialet, som så sakteliga blivit ett knippe starka låtar. Efter alla år i branschen har han lärt sig det mesta från att producera till att spela de flesta instrumenten och valde därför att sköta det mesta själv. Det har inneburit många timmar i studion, men samtidigt har det hållit kostnaderna nere.
När vi ses återstår bara lite administrativa grejer för att få ut skivan på Spotify, Itunes och andra musiktjänster på nätet. Fysiskt är den redan släppt. Han ska också anlita ett bolag i Stockholm för marknadsföringens skull. Sen hoppas han att musikens kraft ska ge ringar på vattnet. Han slår sig fram i en genre som saknar tydliga föregångare för tillfället. Ibland doftar det 90-talets acid jazz, ibland tänker jag på Eric Gadd. Men om det är retro eller inte, är upp till lyssnaren.
60-talsfeeling
- Det är en tuff bransch, men det viktigaste är att man gör något man själv tycker om. Nu har det varit 60-talsfeeling på allt som getts ut ett tag, med Amy Winehouse, Duffy och Adele, så det är mycket retrogrejer som görs hela tiden.
- Det där går i vågor. En period återvann man 70-talet, sedan 60-talet, och nu har 80-talet varit tillbaka ett tag. Mycket electro som görs är ju syntpop från 80-talet, så inget är nytt under solen, säger Jacob.