Demonstranter frÄn Klimaseniorinnen utanför Europadomstolen i Strasbourg.
Visst kan det vara en revolutionerande dom â Europadomstolens kritik mot Schweiz â fast inte nödvĂ€ndigtvis pĂ„ det sĂ€tt mĂ„nga förvĂ€ntar sig. Vad om intrĂ€ffat Ă€r alltsĂ„ att domstolen ger nĂ„gra Ă€ldre kvinnor i föreningen Klimaseniorinnen rĂ€tt i deras stĂ€mning av Schweiz, för att nationen inte gör tillrĂ€ckligt för att minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser, att staten inte tar klimathotet pĂ„ tillrĂ€ckligt stort allvar.
Att via domstolar försöka pÄverka klimatpolitiken har gjorts tidigare. Vanligtvis med svagt resultat, men vissa framgÄngar har noterats. I NederlÀnderna har till exempel högsta domstolen tvingat regeringen att skÀrpa utslÀppspolitiken.
Detta Àr dock första gÄngen en tungt internationellt organ fattar ett motsvarande beslut, dÀrtill med potentiellt lÄngtgÄende prejudicerande effekter. Indirekt omfattas nÀmligen inte bara Schweiz i domslutet, utan ocksÄ alla andra stater som skrivit under Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter.
Eller nÄgot sÄdant, för vad som i verkligheten vÀntar rÄder det delade meningar om.
Klimataktivisterna jublar naturligtvis och vi kan lugnt rĂ€kna med betydligt fler stĂ€mningar av stater â först nationellt och sedan sannolikt ocksĂ„ internationellt. Dessutom pĂ„gĂ„r juridiska processer inte bara i Europadomstolen utan bland annat ocksĂ„ i Internationella domstolen i Haag.
Europadomstolen i Strasbourg, Frankrike.
Samtidigt Àr frÄgan vad Europadomstolen egentligen beslutat och hur Schweiz och andra lÀnder eventuellt ska kunna leva upp till domslutet. Vad hÀnder förresten om man inte gör det? För detta Àr inte ett vanligt fall, dÀr enskilda personer utsatts för specifika krÀnkningar i en specifik stat, utan i allra högsta grad en global frÄga med potentiellt besvÀrliga juridiska konsekvenser.
En oenig domare i domslutet kritiserade detsamma för att gÄ utanför domstolens jurisdiktion, men fruktade ocksÄ att det skulle inte skulle fÄ avsedd effekt, utan tvÀrtom fungera kontraproduktivt. Liknande farhÄgor hörs pÄ andra hÄll och bör tas pÄ allvar.
Att domslutet innebÀr krav pÄ en hÄrdare klimatpolitik Àr uppenbart, men exakt hur ska detta uppnÄs? Och vad hÀnder om Schweiz och andra stater Äter misslyckas? Hur ska förresten detta eventuella misslyckande mÀtas?
Det enklaste Àr förstÄs att tillÀmpa "död rÀkning" och utgÄ frÄn de samlade utslÀppen av sÄ kallade vÀxthusgaser, utan att ta hÀnsyn till exakt varifrÄn dessa kommer. Samtidigt implicerar Europadomstolens faststÀllande att det inte bara handlar om utslÀpp i nÀrtid, utan ocksÄ en lÄngsiktigt hÄllbar politik. Vad som Àr hÄllbart brukar det emellertid rÄda synnerligen delade politiska Äsikter om. Det Àr alltför lÀtt att se pÄ frÄgan utefter den traditionella höger-vÀnsterskalan, för man kan ju ana vilket ramaskri den rödgröna vÀnstern skulle uppbÄda om den schweiziska regeringen nu till exempel vÀljer att storsatsa pÄ kÀrnkraft.
Ăver huvud taget Ă€r klimatpolitik en svĂ„r konst, eftersom den innebĂ€r avvĂ€gningar mellan olika â var för sig ofta högst respektabla â önskemĂ„l. Klimat mot vĂ„rd, skola, omsorg eller stĂ€rkt försvar, för att inte tala om hĂ„llbara statsfinanser.
Och i slutÀndan förstÄs höjda skatter. Vad skulle en motsvarande dom mot exempelvis Sverige innebÀra, om regeringen skulle kÀnna sig tvingad att chockhöja drivmedelsskatterna?
Fast det finns som sagt ocksĂ„ en internationell dimension. EU-lĂ€nderna stĂ„r numera för bara sju procent av utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. USA stĂ„r för 11 procent och resten av G20 för 18. Minus giganten förstĂ„s â Kina â som ensam leder utslĂ€ppsligan i överlĂ€gsen stil med 30 procent och mer kan det bli. 43 nya kolkraftverk Ă€r till exempel under uppbyggnad.
I detta perspektiv Àr förstÄs de schweiziska utslÀppen knappt mÀtbara och Àven noll utslÀpp i alplandet skulle ha minimal global betydelse. Ej heller lÀr det vara sÄ att Kina (eller för den delen mÄnga andra lÀnder med stora utslÀpp) kommer att bry sig sÀrskilt mycket om vad man beslutar om i Bern.
DÀremot kan mÄnga dra öronen Ät sig nÀr nya internationella överenskommelser ska slutas, om staterna riskerar att hamna i domstol framdeles. Diktaturer som Kina eller Ryssland riskerar naturligtvis ingenting och nedprioriterar utslÀppsfrÄgan vilket fall som helst. Men demokratier kan drabbas.
Risken Àr alltsÄ att det blir fÀrre bindande överenskommelser i framtiden, likasÄ att de redan liggande omprövas. Det hörs ju redan röster för att EU:s program Fit for 55 kanske borde skrotas. Allt medan man kan frÄga sig om Europadomstolens dramatiska nytolkning av konventionen om mÀnskliga rÀttigheter inte skadat dess egen legitimitet.